Mina psykiska besvär försummar mig i den kommunala skolan som jag vill byta till distans sista året

Hejsan, Jag ska börja sista året på ett kommunalt gymnasium, Och ända sedan jag började på gymnasiet så har mina psykiska besvär förvärrats av stökiga elever och situationer som jag inte är psykiska redo med men kastas in i dem ändån av lärararna som inte förstår mig mer än att dem inte förstår mig. Dem är oroliga över min psykiska hälsa lika mycket som jag är, då jag tidigare haft psykos liknande upplevelser osv. Min klass är stökig och djurliknande behov från både lärare och elever, fullständigt kaos och även när det lugnat ner sig så kan jag inte sluta tänka på vilket kaos det kan bli. Jag är en självständig person som kan umgås med andra under vissa former som bygger upp mig succesivt igen då jag varit smart och hållt studietakten innan när jag själv fick bestämma på en friskola. Men nu känner jag att jag verkligen måste arbeta långsammare i en behaglig takt med mina psykiska besvär till exempel terapi, och tiden räcker inte till om jag ska ha vanliga skoltider då jag pendlar till en annan kommun, Samtidigt som jag vill kasta mig över skolarbeten som jag kan plugga med i min snabba takt som inte tillåts då allt är så krångligt och tusentals småuppgifter som lärare glömmer informera om och eftersom jag halkat efter i dem nu då mina psykiska besvär (som tros vara genetiska) försummat mig så har jag ofantligt mycket att ta igen. Det värsta är att jag måste vara i skolan för att få betygen men det är där jag inte står ut längre, jag har nästan haft dödsångest och identitets kris och tappat bort mig själv för hela gymnasiet. vissa dagar vill jag bara stå och skrika för fulla hals och dra av mig håret.  Har även pratat med lärare och kuratorer som kan konstatera att jag verkar ibland totalt frånvarande i mina ögon trots att jag är där och deras hjälp har inte varit mycket till hjälp. Jag har alltid varit självständig och envis och vet exakt vad jag vill göra och jag kan verkligen bli super inspirerad av skoluppgifter och lämna in mvg uppsatser och redovisningar, men skolan försummar mig psykiskt riktigt ordentligt, har haft psykiska problem innan sen jag var liten men dem har stigit i högre grad sen jag började gymnasiet. Jag känner mig instängd i ett fängelse där jag tvingas hålla samma långsamma tempo samtidigt som jag missar tempot eftersom jag blir distraherad av allt stök som förekommer (en lärare kastade en penna på en elev under lektionen för eleven skulle vara tyst till exempel) och det är ständigt något drama och något som ska fixas till, och lärarna gör verkligen allt som är tillåtet rent kommunalt för att få klassen lugn men har inte lyckats på två år och tycks vara nöjda med deras resultat då det blivit ""förbättring av klassen"" som är i närmaste likheten som danmarks zoo eller rock konsert. Jag är otroligt orolig att tiden inte kommer räcka till för mig (då jag inte haft tid innan med skolan) att ta den tid det tar att läka rent psykisk i sin egen takt, Men jag är fast beslutet att plugga igen allt jag missat på detta året men kan inte arbeta i samma bestämda takt som alla andra. eftersom jag vill arbeta snabbare men försummas av att jag inte har tid åt mina psykiska besvär trots möten med kuratorer osv. Den enda kuratorn slutade strax efter jag berättade allt om mina besvär, eller ja bytade till ett annat område.  

Detta leder fram till min fråga
Eftersom jag går sista året i gymnasiet, Kan jag fortsätta sista året på distans gymnasiet korr? Är det möjligt att plugga bara ett år där? Kan jag ta med mina gamla betyg i vissa ämnen? För då skulle jag kunna ta halva dagen åt mina psykiska besvär och samtidigt i rasande fart halva dagen kunna arbeta med uppgifterna. Och mitt mål är att starta upp ett eget företag som jag brinner för.

Jag tackar så jätte mycket åt svaret jag får
Daniel 2010-08-25 03:16

Skriv kommentar: