Liksom för alla ingenjörer varierar arbetsuppgifterna för elkraftingenjörer beroende på bransch och yrkesroll. Ett vanligt arbetsområde är kraftverk och kraftnät.
Tillverkningsindustrin och konsultbranschen är två andra sektorer där elkraftingenjörerna ofta jobbar. Även byggindustrin sysselsätter ett antal elkraftingenjörer.
Elkraftingenjörens yrkesroller och arbetsuppgifter varierar bland annat beroende på utbildningsnivå och storlek på företaget där man är anställd. Som en grov generalisering brukar man säga att högskoleingenjörer använder den teknik som finns idag, medan civilingenjörer utvecklar ny teknik. Att civilingenjörer oftare arbetar med utvecklingsarbete av olika slag beror helt enkelt på att de har bredare och djupare utbildning.
Planering och projektering av elnät
Elkraftnäten som förser samhället, inklusive hushåll och industrier, med elektricitet måste underhållas och byggas ut så att tillräckligt mycket energi kan levereras till kunderna. Vanliga arbetsuppgifter för elkraftingenjörer är nätplanering och projektering. Nätplaneraren håller koll på i vilket skick nätet är, vilka delar som behöver förnyas och gör upp planer för när, eller var nätet behöver byggas ut.
De beräkningar som krävs för att skapa nödvändiga underlag inför förnyelse och utbyggnad av elnäten sköts givetvis med hjälp av datorer. Man måste dock veta hur olika faktorer påverkar näten. Även kostnader måste tas med i beräkningarna.
Konstruktionsarbetet som krävs för att förverkliga planerna och omsätta dem till färdiga kraftledningsnät görs av nätprojektören. Det arbetet är ett mer konkret konstruktörsjobb, med dimensionering av ledningar och stolpar och lösningar för hur ledningar ska dras fram. Detta kan oftast utföras av en högskoleingenjör, medan nätplanerare kan behöva en civilingenjörsutbildning. Vilken utbildningsnivå som krävs för en nätplanerare beror i stor utsträckning på storleken på de nät man jobbar med. På ett mindre energiföretag där näten inte är så stora kan det räcka med en högskoleingenjörsutbildning. För arbete med stora, komplexa nät som hos de riktigt stora energiföretagen krävs ofta en civilingenjörsutbildning.
Mer praktiska uppgifter
Som ingenjör inom denna bransch kan man även jobba som beredningstekniker. Det innebär att man ansvarar för det praktiska arbetet med elnätets underhåll och utbyggnad. Det är ett mer praktiskt jobb än det nätprojektören och nätplaneraren har. Man planerar arbetet, beställer material och planerar när och var det ska levereras. Beredningsteknikern behöver även teoretisk kunskap för att kunna lösa problem som uppstår om kablar måste dras annorlunda eller stolpar justeras. Då krävs kunskaper i både elteknik och hållfasthetsberäkningar. Utbildning till högskoleingenjör eller utbildning vid Yrkeshögskolan kan vara lämpligt för denna yrkesroll.
Både beredningstekniker och nätplanerare har mycket kontakter med myndigheter, markägare, företag och andra kunder.
Inom elkraftindustrin kan man även jobba vid kraftverk med exempelvis anpassning, förnyelse och utveckling av generatorer, den utrustning som alstrar elektriciteten. Även planering av driften av kraftverken är en typisk ingenjörsuppgift.
Arbete inom tillverkningsindustrin
Elkraftingenjörer jobbar även inom tillverkningsindustrin. Det kan handla om arbete på företag som tillverkar utrustning för elkraftsektorn, exempelvis generatorer, transformatorer, kablar eller elmotorer. Man kan även jobba inom andra företag som har koppling till elkraft, exempelvis tågtillverkare. Som ingenjör kan man ansvara för en produkt eller delar av den och ta fram specifikationer utifrån kundernas krav. Dessa används sedan under utvecklingsarbetet då lösningar tas fram och produkterna anpassas till respektive kund. Det är också vanligt att arbeta med programmering och utveckling av datorprogram som styr processer eller eldistribution.
Ingenjörer jobbar ofta som projektledare, framför allt de mer erfarna. Då jobbar man mycket med samordning av olika delar av ett projekt, olika utvecklingsinsatser, kontakter med tillverkare och kunder. Projektledaren kan även jobba med viss utveckling själv. Projektledaren har ett antal utvecklare under sig.
Elkraftingenjören kan även arbeta med försäljning och inköp inom olika typer av industriföretag.
Konsultbranschen är en vanlig arbetsgivare för ingenjörer. Arbetet kan vara detsamma som för en ingenjör anställd på ett visst företag, men konsultrollen innebär att uppdragsgivare och arbetsplatser varierar.
Chefsroller vanligt
Det är också vanligt med olika typer av chefsbefattningar. I chefsrollen handlar jobbet mycket om att ha den övergripande kontrollen över sitt ansvarsområde. Om det uppstår problem måste man se till så rätt person tar tag i det. Man deltar också i utvecklingsarbete, ansvarar för personalfrågor och stöttar medarbetarna så att produktionen flyter.
Källa: Arbetsförmedlingen
