Geografer studerar jordytan, hur människan använder den och hur den förändras av samspelet mellan människa, samhälle och naturens egna processer. Som geograf arbetar man ofta med samhällsplanering, miljövård eller bredare frågor kopplat till hållbar utveckling, i Sverige eller internationellt.
Geografer kan vara specialiserade på kulturgeografi (samhällsgeografi) eller naturgeografi, men också ha en bred utbildning i båda ämnena. Som geograf kan man vara anställd av länsstyrelser, landsting och kommunala förvaltningar, ämbetsverk eller departement som har hand om fysisk planering, markanvändning, transporter och lokalisering. Många geografer arbetar med liknande uppgifter i biståndsarbete eller inom internationella organisationer. Även arbete med försvars- och katastrofplanering eller som lärare eller forskare på universitet kan vara aktuellt. Geografer kan också arbeta i privata företag eller i intresseorganisationer, inte minst med inriktning på miljöfrågor. Här beskrivs främst arbetsuppgifterna för geografer i offentlig tjänst.
Geografer gör ofta utredningar, som ligger till grund för politiska beslut. Utredningarna presenteras i form av rapporter, oftast med kartor och diagram. Samarbete med ekonomer, tekniker och andra tjänstemän är vanligt. Kontakter med allmänheten och företrädare för olika intressen är nödvändiga, till exempel när nya planer ska presenteras. Även om det mesta av arbetet görs på kontoret måste geografer räkna med att resa mycket, ibland även utomlands. Kartor är viktiga hjälpmedel och ofta synliga resultat av arbetet. Kartor görs ofta med hjälp av databaser, där alla data är knutna till vissa lägen på jordytan, så kallade geografiska informationssystem (GIS). Genom att kombinera information ur sådana databaser kan kartbilder som ger ny kunskap snabbt produceras. Geografer kan till exempel söka samband mellan luftvägsinfektioner och trafikavgaser. Med hjälp av datorer går det också att pröva vilka effekter som olika åtgärder kan ge.
I ett samhälle uppstår lätt motsättningar och konkurrens mellan olika intressen, till exempel mellan industriproduktion och naturvård. Ofta handlar det om hur man ska använda mark och utrymme. Geografer med kulturgeografi som specialitet arbetar med att kartlägga och analysera behov för att sedan samordna intressen och föreslå var man ska placera till exempel bostäder, vägar, industrier, skolor eller idrottsanläggningar. En uppgift kan vara att utreda behovet av vägar och kollektivtrafik i en region, bland annat med tanke på bensinpriser och arbetsmarknadens förändring. Den information som behövs samlas in från aktuell facklitteratur eller från databaser, kartor och arkiv. Även intervjuer och enkätundersökningar används för att få ett aktuellt material att analysera.
Geografer med naturgeografi som specialitet har kunskap om jordytan med dess mark, växtlighet och vatten men också hur den påverkas, både av naturliga processer och av människan. De fungerar som experter både när det gäller att använda och att skydda naturresurser och miljö. Uppgiften kan bestå i att utreda vilka miljöeffekterna kan bli om en ny väg byggs eller om ett företag ändrar sin produktion, så kallad miljökonsekvensbeskrivning. En annan uppgift är att inventera naturområden, bland annat för att kunna upptäcka om något förändrats med vegetationen. Insamlad information om bland annat landformer, berggrund, jordarter, vatten, vegetation och djurliv, samt ibland flyg- och satellitbilder, ligger till grund för den kommande analysen. Med datorns hjälp jämförs nuläget med äldre uppgifter om samma område. En uppgift kan också vara att delta i tillståndsprövning för exempelvis byggen och att följa upp att föreskrifter och lagar följs (tillsyn).
Källa: Arbetsförmedlingen
