Toxikologer undersöker, bedömer och informerar om hur olika kemiska ämnen påverkar människor, andra levande organismer och den miljö de lever i. Det kan till exempel gälla miljöföroreningar som gör att fiskar får svårt att fortplanta sig eller ämnen i maten som orsakar sjukdomar eller andra skadliga effekter hos människan.
Toxikologi definieras traditionellt som läran om kemiska ämnens oönskade/skadliga (toxiska) effekter på levande organismer. Även effekter av fysikaliska faktorer, t ex strålning, kan dock också ingå i en miljömedicinsk riskbedömning. Toxikologi är ett tvärvetenskapligt ämne som berör många discipliner inom kemisk, biologisk och medicinsk vetenskap. Samhället har behov av toxikologisk kunskap för tre huvudsakliga syften: basal och tillämpad forskning, toxicitetstestning och risk/säkerhetsbedömning.
Hälsoriskbedömning och Miljöriskbedömning
Toxikologin utgör tillsammans med exponeringsbedömning en viktig grund för all risk-/säkerhetsbedömning av kemiska substanser och produkter.
Hälsoriskbedömning innefattar effekter hos människa, humantoxikologi, och toxikologer studerar med hjälp av olika modeller hur skilda ämnen kan påverka människors hälsa vid olika exponeringssituationer. En uppgift kan till exempel vara att bedöma hur stor risken är för att bisfenol A i nappflaskor ska påverka barn negativt, eller för att människor ska drabbas av allergier eller cancer på grund av skadliga ämnen i sin arbetsmiljö. Som toxikolog kan man vara den som bedömer hur mycket insjöfisk en gravid kvinna kan äta utan att fostret skadas av kvicksilver eller PCB.
Miljöriskbedömning relaterar till effekter i miljön, ekotoxikologi, och ekotoxikologer undersöker hur kemiska ämnen påverkar ekosystem och olika organismer i miljön, och vid vilka halter dessa effekter uppkommer. De kan till exempel gälla att studera spridningen av bekämpningsmedel från jordbruket genom att mäta hur mycket av ämnet som finns i växter och djur på olika platser och försöka hitta samband mellan halter och effekter. Man kan exempelvis också undersöka hur mycket tungmetaller skogsmark tål innan nedbrytningen av gamla växtdelar hämmas för att mikroorganismerna skadas.
Olika undersökningsmetoder och modeller
Toxikologisk testning sker i olika modeller och testsystem (QSAR, molekylära, in vitro, och in vivo (djurförsök)). Som toxikolog måste man ha god kunskap och förståelse för egenskaper hos dessa olika prediktiva försöksmodeller samt deras betydelse och tillämpningsområden. Finns det kunskap om effekter på människa (till exempel fallbeskrivningar, epidemiologi, eller experimentella humanstudier) tas de med i bedömningen.
Toxikologiska tester med försöksdjur är reglerade enligt djurskyddslagen (Jordbruksdepartementet) och präglas av etiska aspekter och de 3 R:ns princip, så kallade alternativa metoder (replacement, reduction och refinement) vilket kan översättas med ersättning, minskning och förfining av de djurbaserade metoderna.
Antingen man är en forskande toxikolog själv eller sammanställer och utvärderar andras forskning och testresultat ägnar man mycket tid åt att söka, läsa och bedöma information från olika håll i världen. Kunskap om relevanta informationskällor/databaser är därför av stor vikt.
Toxikolog – Många olika arbetsuppgifter
Toxikologer kan ha olika typer av arbetsuppgifter. Vissa är knutna till universitet och högskolor och utreder mekanismerna bakom kemikaliers skadliga effekter. Somliga arbetar med själva testningen, d.v.s. att ta fram nya data för en substans, medan andra arbetar med utveckling av metoder för testning. En del arbetar med mer tillämpad toxikologi på olika myndigheter eller inom näringslivet, och bedömer säkerheten hos våra livsmedel, industrikemikalier, bekämpningsmedel och läkemedel.
Med utgångspunkt från sina egna och/eller andras studier kan toxikologen ange riktlinjer för vilka nivåer som är acceptabla ur hälso- eller miljösynpunkt. De rekommendationerna kan sedan vara vägledande när myndigheter som Livsmedelsverket, Naturvårdsverket eller andra myndigheter sätter gränsvärden. Den toxikologiska testningen är också viktig exempelvis när Kemikalieinspektionen anger hur företagen ska märka farliga kemikalier och vilka kemikalier som bör begränsas, eller när Läkemedelsverket granskar och kontrollerar läkemedel.
Forskningsinstitut och myndigheter som Naturvårdsverket, Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen är liksom landstingen, länsstyrelser och kommuner arbetsgivare för toxikologer. Toxikologer finns även inom näringslivet framför allt inom läkemedels-, livsmedels- och kemisk industri och inom konsultbranchen.
Riskkommunikation
I toxikologens uppgifter ingår även riskkommunikation. Det kan t ex innebära att ge information till allmänheten, politiker m fl om nya test- eller forskningsresultat. Exempel från senare tid innefattar nya rön angående akrylamid, bisfenol A och elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner.
Källa: Arbetsförmedlingen
