En journalist måste vara snabb, ha gott omdöme, kunna arbeta umder stark tidspress och vara intresserad av att följa med i både teknikutvecklingen och i samhällsdebatten. Kontakten med tittare, lyssnare och läsare blir allt viktigare i jobbet.
De flesta journalister arbetar inom press, webb, radio och TV. Lite mindre än en tredjedel av de yrkesverksamma journalisterna jobbar med tidningar. Den andelen minskar, medan medan antalet som jobbar direkt mot webben, eller med olika sociala medier, ökar.
För den som väljer att inrikta sig mot radio eller TV ställs allt högre krav på effektivitet och flexibilitet. Som TV-journalist på en lokalredaktion söker man fram information, ringer runt eller söker fram information på datorn, filmar kanske själv, klipper ihop inslaget, presenterar det i studion, sänder det, samtidigt som man publicerar en kort version med bild på webben och tar emot tittarnas synpunkter och ger återkoppling vid behov. Det finns ett stort eget ansvar, både för teknik och innehåll, vilket man måste vara beredd på. Den ökande omfattningen av ensamarbete ställer stora krav på stresstålighet. Den nya rollen, där man är ensamt ansvarig för en redaktion på en ort kan också kallas videojournalist.
Det blir allt viktigare att kunna behärska tekniken i flera olika medier. Den som utbildar sig mot TV-mediet kan ofta välja på flera olika inriktningar beroende på hur stort fokus det läggs på tekniken.
I etermedierna behövs en hög grad av social kompetens, som radiojournalist kan du få en timme på sig att gå ut, hitta någon att intervjua, spela in intervjun och redigera den inför sändning. Journalistem måste komma tillbaka med ett resultat, sändningen kan inte starta utan att inslaget är klart, och den kan heller inte skjutas upp om man blir försenad. Punktlighet och noggrannhet och förmåga till att samordna flera olika moment har därför stor betydelse i dessa jobb, liksom förmågan att likt en skådespelare illustrera det som sägs, både med mimik och kroppsspråk.
Tidningsjournalisterna måste ofta vara lika snabba, deras material ska ut på webben så fort som möjligt, även om tidningen inte trycks förrän på kvällen. Saco har gjort en beräkning att av cirka 20.000 yrkesverksamma journalister är omkring 6000 sysselsatta inom dagspressen.
Några egenskaper är extra värdefulla i jobbet som journalist. Kunskaper i hur samhället fungerar krävs för att snabbt hitta en ingång när ett inslag eller en artikel ska utformas. Därför kan en högskoleutbildning i till exempel ekonomi, statskunskap eller juridik öka anställningsbarheten ytterligare. Likaså har förmågan att kunna kommunicera med läsare och tittare blivit mycket viktigare. Idag skapas journalistik allt mer i samspelet mellan journalist och publik. Uppföljningar på en nyhet kan komma i en blogg eller i sociala medier, likaväl som i en tidning eller på TV.Som journalist måste man också förstå och följa de etiska regler som gäller för yrket, exempelvis när det gäller opartiskhet eller att följa regelverket för namnpublicering.
Vissa journalister arbetar huvudsakligen med att ta fram information till kollegor eller redaktionen, och kan då kallas researchers.
På större tidningar finns dessutom redigerare som granskar texter och bilder och bestämmer hur de färdiga sidorna ska se ut. Dock blir tidningssidorna allt mer styrda efter mallar, vilket gör att djupare grafiska kunskaper inte alltid efterfrågas. Inom till exempel vecko- och månadspress kan jobbet handla mer om form än innehåll och yrket kallas då Art Director. (Se separat beskrivning av yrket)
Redaktör är den som samordnar en redaktion, en bok eller en bilaga i en tidning. Att vara redaktör är en roll snarare än ett yrke, och det är inte alla redaktörer som är journalister eller har journalistiska arbetsuppgifter.
Som journalist måste man också förstå och följa de etiska regler som gäller för yrket, exempelvis att bara publicera korrekt information, förhålla sig opartisk, respektera personlig integritet och visa gott omdöme när det gäller namnpublicering.
Journalist är ett yrke där arbetsgivarna i hög grad efterfrågar erfarenhet, vilket gör att många nyutbildade möter stora svårigheter när det gäller att finna arbete. Ju bredare utbildning och ju mer teknisk kompetens du besitter desto större blir möjligheten att etableras sig. Antalet fasta anställningar minskar, och det blir vanligare att man som journalist antingen arbetar som frilans, med eget företag, eller att man anställs inom ett bemanningsföretag för att sedan bli uthyrd till arbetsgivare.
Det ska samtidigt påpekas att en utbildning till journalist kan vara användbar även inom många andra yrkesområden, exempelvis som informatör eller utredare.
Källa: Arbetsförmedlingen
