Tolken arbetar med muntlig kommunikation mellan olika parter och individer. Tolken förmedlar ett budskap från ett språk till ett annat.
Som tolk kan man arbeta som konferenstolk och kontakttolk. För att minska kostnader och vara mer effektiv blir telefon- och videotolkning allt vanligare.
Konferenstolkar ….
… tolkar vid konferenser, affärsförhandlingar och möten. Konferenstolkar anlitas till exempel av företag, fackförbund och andra organisationer som ordnar internationella möten. EU:s institutioner är den största arbetsgivaren.
Som konferenstolk är det vanligast att tolka till sitt modersmål. Tolkningen sker då ofta simultant, det vill säga samtidigt som en person talar. Två eller tre tolkar samarbetar i en tolkkabin, och turas om att tolka cirka 30 minuter i taget. Ett sådant lagarbete är nödvändigt eftersom simultantolkning är väldigt intensivt och tröttande.
En konferenstolk måste också kunna konsekutivtolka. Med hjälp av en speciell anteckningsteknik ska tolken korrekt kunna ange ett mellan fem och tio minuter långt anförande, utan att avbryta talaren.
En konferenstolk måste vara inläst på sitt ämne för att i förväg känna till de ord, uttryck och företeelser som kan tänkas dyka upp under tolkningen. De flesta konferenstolkar arbetar inom EU, många som frilans. Det är i princip omöjligt att försörja sig som konferenstolk om man bara arbetar i Sverige.
Kontakttolkar…
…. tolkar i huvudsak vid myndighetskontakter, det vill säga mellan personer som inte behärskar svenska och representanter för myndigheter. Tolkningen kan till exempel göras på sjukhus, flyktingförläggningar, socialkontor och arbetsförmedlingar och hos polisen. Efter grundauktorisation kan en kontakttolk specialisera sig och bli antingen rättstolk, för att tolka i domstol eller i andra juridiska sammanhang, eller skaffa sig specialkompetens som sjukvårdstolk.
De flesta kontakttolkar är, liksom konferenstolkar, frilansare och får sina uppdrag främst via kommunala och privata tolkförmedlingar. Om man kan försörja sig som kontakttolk beror i stor utsträckning på vilket språk man har som tolkspråk utöver svenska.
Telefon- och videotolkning …
… blir allt vanligare vid tolkning. På så sätt används tolkens arbetstid mer effektivt och det sänker kostnaderna för till exempel resor.
Vid telefontolkning är tolken med per telefon. Det används till exempel vid tolkning för myndigheter, kommuner och organisationer. Uppdragen kan vara på socialkontor, inom sjukvården, på Arbetsförmedlingen, på en skola eller inom rättsväsendet.
Videotolkning kombinerar fördelarna mellan telefontolkning och att träffas i samma rum. Vid videotolkning krävs kompatibel videokonferensutrustning.
Stimulerande, varierande och stressigt
För att passa som tolk krävs god allmänbildning, snabbhet, flexibilitet, stor koncentrationsförmåga och naturligtvis mycket goda kunskaper i de språk som det ska tolkas mellan.
Arbetet som tolk upplevs ofta som stimulerande och varierande, men det kan även vara stressigt och påfrestande att tolka eftersom arbetspassen kan vara intensiva och kräva mycket stor koncentration. Det kan också vara ensamt, eftersom man inte har någon fast arbetsplats och inte alltid arbetar tillsammans med kollegor. Kontakttolkar tolkar ofta för personer som befinner sig i utsatta positioner, vilket kan vara psykiskt påfrestande. Tolkar har ofta oregelbundna arbetstider.
Källa: Arbetsförmedlingen
