Utbildningar / lönestatistik / jobb

Läkare

En läkare måste kunna kombinera sina medicinska kunskaper med mänsklig förståelse. Läkaryrket kan innehålla en mängd olika arbetsuppgifter och befattningar beroende på hur länge man varit läkare och vilken inriktning man valt.Anställningsformerna och arbetsplatserna för läkare varierar. Man kan arbeta på sjukhus, på vårdcentraler eller på privata mottagningar. Läkare kan ägna sig åt forskning och undervisning på universitetssjukhus eller arbeta på läkemedelsföretag. Man kan arbeta tillsammans med försäkringskassor eller med personal ute på företag. Variationen är stor.

Inriktningar
Efter läkarexamen arbetar man först som underläkare. För att få sin legitimation och därmed rätten att utöva läkaryrket på egen hand måste man fullgöra sin AT, allmäntjänstgöring. Därefter blir de flesta läkare så småningom specialistläkare. Det tar minst fem år till innan man är färdig specialist. Då arbetar man inom någon av de cirka 60 specialiteter som finns i Sverige. De största specialiteterna är allmänmedicin, internmedicin, psykiatri, kirurgi, anestesi och intensivvård, barn och ungdomsmedicin, gynekologi samt ortopedi.

Arbetsuppgifter
Som läkare träffar man patienter med olika besvär. Arbetsuppgifterna skiljer sig naturligtvis mycket beroende på vilken specialitet man valt. Som specialist i allmänmedicin möter och behandlar man patienter i alla åldrar med en rad olika symtom och sjukdomar. Om det behövs skriver man remisser och skickar patienten vidare till andra specialister. Kirurgen tillbringar en stor del av sin tid i operationssalen, medan en psykiatriker arbetar mycket med samtal med sina patienter. I läkarens jobb ingår också ofta att informera patienten och de närstående om till exempel behandlingsmöjligheter och biverkningar av mediciner.

Läkare arbetar ofta i arbetslag med bland annat sjuksköterskor och undersköterskor. En kirurg till exempel arbetar på operationsavdelningen tillsammans med andra läkare, operationssjuksköterska, anestesisjuksköterska och undersköterskor. Ett annat exempel är psykiatern, som arbetar tillsammans med bland annat psykologer, kuratorer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Samarbetsförmåga är ett måste för en läkare.

I läkararbetet ingår också administration. Exakt vilka de administrativa uppgifterna är varierar. I patientens journal för läkaren in resultatet av undersökningar och behandlingar. Man skriver remisser om patienten måste skickas vidare till andra avdelningar och kliniker. Även sjukintyg och recept på mediciner ska skrivas ut. Dessutom är läkaren ofta chef och har personalansvar.

Arbetstider
Som läkare måste man vara beredd på obekväma arbetstider och övertid. Arbetar man på sjukhus har man också jour vissa tider.

Grundutbildning till läkare ges genom Läkarprogrammet som finns vid Karolinska Institutet i Stockholm samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg, Örebro och Umeå. Den grundläggande utbildningen är 5,5 år lång och avslutas med läkarexamen.

Utbildningen omfattar både teori och klinisk-praktiska studier, vilket innebär att man arbetar med patienter. Utbildningens uppläggning varierar mellan orterna. På vissa orter är ämnena mer tydligt åtskilda medan de på andra orter är mer eller mindre integrerade.

Efter den grundläggande läkarexamen följer vidareutbildning i form av allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST). Under AT och ST får man lön. Syftet med AT är att komplettera grundutbildningen med sådana praktiska erfarenheter som krävs för alla läkare oavsett framtida yrkesinriktning. AT ska pågå minst 18 månader och majoriteten av AT-blocken ligger i dag på 21 månader. Allmäntjänstgöringen avslutas med ett prov, AT-provet. Därefter utfärdar Socialstyrelsen läkarlegitimation, vilket innebär att man har rätt att utöva läkaryrket på egen hand. Som legitimerad läkare kan man påbörja sin ST som leder fram till specialistkompetens. ST tar minst fem år. Vid godkännande utfärdas läkarlegitimation.