Det mesta i samhället har någon koppling till kemi. En del produkter vi använder i vår vardag finns till bland annat tack vare kemisk kunskap hos dem som har utvecklat och tillverkat dem.
Det finns kemister bakom både penicillin, tvål och toapapper.
Kemister har ett stort arbetsfält. Kunskaper i kemi behövs inom många och skiftande områden. Utveckling av läkemedel och nya produkter inom plast-, pappers- och kemibranschen, inom miljöarbete och forskning är några exempel. Den som är intresserad av undervisning kan välja att bli kemilärare inom skolan eller lärare på universitetet. (Läs mer om läraryrken i Yrken A-Ö.)
De flesta kemister börjar sin bana på ett laboratorium där man kan arbeta med framställning av olika kemiska föreningar, analyser av olika slag eller någon annan laboratorieteknisk verksamhet. Som kemist är man oftast en i ett arbetslag där även laboranter, biomedicinska analytiker, laboratorieingenjörer eller kemiingenjörer kan ingå. Gränserna för vem som gör vad varierar från arbetsplats till arbetsplats, men ofta har kemisten och laboratorieingenjören liknade arbetsuppgifter.
En del kemister blir kvar och fördjupar sin kunskap vid laboratoriebänken men många går vidare till arbeten som projektledare, marknadsförare, laboratoriechefer eller utredare. En del väljer att ägna sig åt forskning vid universitetet. Man kan också arbeta vid myndigheter som exempelvis Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket. Där kan man bland annat ha som uppgift att kontrollera så att kemikalieanvändningen sker enligt gällande lagar och att hanteringen är säker för såväl hälsa som miljö.
Efter många år i yrkeslivet hittar man personer med kemisk utbildning på poster som företagsledare, forskningschefer och representanter för Sverige i internationella grupper.
Många inriktningar inom kemin går ofta över de traditionella ämnesgränserna. De arbetsområden som växer snabbast är de som gränsar till andra naturvetenskapliga områden som biologi, medicin och fysik. Det kan till exempel handla om bioteknik, läkemedelsutveckling, utveckling av miljövänliga processer inom industrin eller forskning omkring nya sätt att alstra förnyelsebar energi. Studier av levande celler är ett kemiområde som utvecklas allt mer i takt med ökat behov av bland annat DNA analyser. Utveckling av nya material är ett annat område där kemister är verksamma. Den högaktuella nanotekniken där man bygger upp molekyler atom för atom öppnar vägen för helt nya tillämpningar inom till exempel teknik och medicin. Även inom det området är kemisterna viktiga. Om man är verksam i kemins gränsområden är det vanligt att man samarbetar med andra specialister, exempelvis biologer, fysiker och ingenjörer.
I arbetet som kemist är det vanligt att man använder tekniskt mycket avancerad utrustning vid till exempel olika former av mätningar och analyser. Datorer är förstås en självklarhet, både för att styra analysutrustning och för att göra olika typer av beräkningar. Man använder också klassiska redskap som provrör, kolvar och pipetter.
Att tolka och sammanställa resultat och rapporter är ofta en del av jobbet. Nästan all litteratur publiceras på engelska, och goda språkkunskaper i svenska och engelska är därför nödvändiga.
Källa: Arbetsförmedlingen
