Kulturgeografiska grunder

Kursen ger en introduktion till kulturgeografins grundläggande begrepp och ämnets karaktär. Dessutom introduceras geografiska metoder genom praktiska övningar i fält. Merparten av föreläsningarna utgår från några av kulturgeografins viktigaste begrepp och problematiserar världen utifrån dessa. Begrepp och teorier varvas med konkreta exempel, för att på så vis öka förståelsen för innebörden av begreppen och dess praktiska tillämpning. Ämnets utveckling och idéhistoria, samt forskningstraditioner är andra viktiga områden som behandlas under delkursen. Vidare introduceras den studerande till geografiska metoder genom en kortare övning i fält/stadsexkursion.

Genom att läsa våra kurser kan du bygga din egen kandidatexamen i kulturgeografi. Exempel på hur du kan bygga en kandidatexamen i kulturgeografi:

År 1:

Termin 1 Kulturgeografi grundtermin, KG110  (30 hp)
Termin 2 Kulturgeografi, fortsättningstermin KG200 (30 hp)

År 2

Termin 3 - 4 Valfria kurser om 60 hp

 År 3:

Termin 5 Valfria kurser med utbytesstudier eller praktik (30hp)

Termin 6 KGG320 Kandidatkursen i kulturgeografi 30hp

Samhällsplanering

Vi erbjuder även en rekommenderad studiegång för dig som vill jobba som samhällsplanerare.

Då läser du kurspaketen KG110, KG200, KG300, KG400 varefter du kan välja att utbytesstudier, valfria kurser eller praktik under en termin.

Därefter skriver du din kandidatuppsats inom kursen KGG320.

Arbetsmarknad

Kulturgeografi är ett brett ämne, vilket innebär att studenter efter sin utbildning har olika arbetsroller alltifrån utredare inom såväl offentlig som privata sektorer till GIS-konsulter, projektledare, samhällsplanerare, handläggare och miljövårdsarbetare. Givetvis är arbetsplatserna lika varierande.