Studera utomlands - högskola

Utlandserfarenhet räknas i dagens globala värld. Frågan är bara på vilket sätt du vill studera utomlands och när du ska packa väskan.

Om du vill studera på ett universitet/högskola  utomlands har du i huvudsak tre möjligheter:

1. Delta i ett  utbytesprogram via din högskola/universitet här i Sverige
2. Ordna en plats på egen hand
3. Vända dig till någon av de förmedlingar som förmedlar studieplatser utomlands

Alla svenska universitet och högskolor  har studentutbytesavtal med andra universitet och högskolor runt om i världen. Det innebär att du som student vid en svensk högskola eller ett svenskt universitet kan läsa en del (mellan 3 och 12 månader) av din utbildning vid något av ditt lärosätes utländska partneruniversitet.

De vanligaste utbytesprogrammen:

Erasmus	För studier i Europa
Nordplus	För studier i Norden

.

Det finns även stora utbytesprogram för studier i USA (EU-USA), Kanada (EU-Canada), Australien (EU-Australia), Japan (EU-Japan) och Latinamerika (Alfa). Linnaeus-Palme är ett särskilt utbytesprogram för studier i utvecklingsländer.

De flesta svenska högskolor och universitet har egna utbytesavtal med lärosäten i andra länder. Många institutioner har dessutom egna avtal med utländska institutioner som har utbildningar inom samma ämnesområde.

Fördelar och nackdelar med utbytesprogram

Fördelar	Nackdelar
Du behöver inte betala terminsavgift	Du kan inte välja fritt vad och var du ska studera och hur länge du ska vara borta
Du får hjälp med ansökan och praktiska detaljer inför och under din tid som student utomlands	Antalet utbytesplatser är begränsat, det kan vara svårt att få plats på populära program och länder
Du får automatiskt tillgodoräkna dig poängen utomlands i din svenska utbildning	.

Kontakta studievägledaren på din institution, den centrala studievägledningen eller det internationella sekretariatet  på din högskola/ universitet för att få reda på vilka utbyten som kan vara aktuella för dig.

Antagning och ansökan
För att få delta i ett utbytesprogram måste du:

• Ha påbörjat din utbildning här i Sverige
• Ha klarat av ett visst antal poäng

Hur långt du måste ha kommit i din svenska utbildning är olika beroende på vilket program du söker.

Det brukar finnas ett eller ett par ansökningstillfällen per år, men det skiljer sig åt från program till program. Information och ansökningshandlingar får du av ditt universitet eller din högskola, och ansökan lämnar du direkt till universitetet/högskolan här i Sverige.

Du som inte vill eller inte uppfyller kraven för att delta i ett utbytesprogram kan alltid ordna en plats på ett utländskt universitet på egen hand och åka som så kallad free mover.  Då skaffar du själv all information du behöver och sköter själv alla kontakter med både universitet och myndigheter.

Fördelar och nackdelar med att åka på egen hand

Fördelar	Nackdelar
Du kan själv bestämma vad, var och hur länge du ska studera	Du får lägga ner en hel del tid och arbete på research och ansökan
Du kan själv välja om du vill läsa hela eller bara en del av utbildningen utomlands	Det brukar bli dyrare än att åka som utbytesstudent eftersom du själv måste betala terminsavgift

.

Du som inte vill eller inte uppfyller kraven för att delta i ett utbytesprogram kan alltid ordna en plats på ett utländskt universitet på egen hand och åka som så kallad free mover.  Då skaffar du själv all information du behöver och sköter själv alla kontakter med både universitet och myndigheter.

Antagning och ansökan
Som free mover söker du utbildningar på samma villkor som de inhemska studenterna. Grundkravet brukar vara att du är behörig att studera på högskolenivå här i Sverige, men i övrigt gäller olika krav för olika utbildningar och olika länder. Exempel på vad som kan krävas:

• inträdesprov
• speciella kunskapstester
• personligt brev där du motiverar varför du bör bli antagen

Kontakta antagningsenheten på det universitet där du vill studera på för att få reda på vilka kraven är, hur du ansöker och vad som ska skickas med ansökan. Se till att inte missa något för då riskerar din ansökan att hamna i papperskorgen. Och var ute i god tid – de flesta utländska universitet har bara ett ansökningstillfälle per år som ofta ligger långt innan utbildningen startar.

Förmedlingarna representera ett antal lärosäten i ett eller flera olika länder och hjälper till med följande:

• Hjälper dig att hitta den den rätta  utbildningen bland de skolor förmedlingen representerar
• Hjälper dig att skriva ansökan
• Är länken mellan dig och skolan när det gäller t ex frågor om kurser och antagning
  
• Hjälper dig med praktiska detaljer som att boka resa, ordna visum och boende.

Fördelar och nackdelar med att anlita en förmedling

Fördelar	Nackdelar
Du får hjälp med allt från ansökan till att ordna boende.	Urvalet är ganska begränsat, både vad gäller länder och universitet. (USA ,Australien , Nya Zeeland och Kanada är vanligast)
Det blir billigare att åka via en förmedling eftersom förmedlingarna brukar ha speciella avtal med t.ex. universitet och flygbolag som ger rabatt	.

Exempel på förmedlingar du kan vända dig till är:

GO Study
KILROY education
Study Abroad
IBS
Study International
Blueberry

Antagning och ansökan
Kraven för att komma in på ett utländskt universitet eller högskola när du ordnar din plats via en förmedling är desamma som när du ordnar din plats på egen hand. Dvs. du ska i regel vara xxbehörigxx att studera på högskolenivå här i Sverige, och utöver det  kan kraven variera mellan olika utbildningar och olika länder. Information om vad som gäller för den utbildning du är intresserad av får du av förmedlingen.

När det gäller ansökan lämnar du den till förmedlingen här i Sverige som sedan sköter kontakterna med det utländska universitetet. Vissa förmedlingar tar emot ansökningar under hela året, medan andra har ett eller ett par ansökningstillfällen per år. Precis som vid alla utlandsstudier gäller det att ha framförhållning och vara ute i god tid.

När du studerar utomlands måste du kunna följa med i undervisningen, delta i diskussioner, skriva uppsatser och tenta på ett främmande språk. De flesta utländska universitet kräver att du gör ett språktest  för att visa att du har de kunskaper som krävs.

De vanligaste språktesterna är:

• IELTS (International English Language Testing System)
• TOEFL (Test of English as a Foreign Language)
• TCF  (Test de Connaissance du Français)
• DSD  (Deutsches Sprachdiplom)

Olika universitet godkänner olika tester och sätter själva gränsen för vad som är godkänt. Ta reda på vilket test som gäller och vilken poäng som krävs där du vill studera och anmäl dig för att göra testet i god tid. Testen brukar bara ges några få gånger om året och det kan ta lång tid att få resultaten.

För att kunna söka till en utbildning utomlands måste du oftast översätta dina gymnasiebetyg och/eller andra betyg och intyg som visar att du uppfyller antagningskraven.

Kraven på översättning varierar från skola till skola. Följande alternativ finns:

• Översätta själv - ta hjälp av Skolverkets översättningsmall
• Skolan som utfärdat betyget översätter och stämplar
• Översättningen görs av auktoriserad översättare

Skicka aldrig originalbetyg och intyg utan se till att ta kopior på alla handlingar. Ta reda om det räcker att få  kopiorna bevittnade eller om de måste legaliseras och stämplas hos ambassaden eller Notarius Publicus.

En viktig sak att ta reda på innan du bestämmer dig för att läsa en utbildning utomlands är hur utbildningen i fråga kommer att värderas i Sverige.

Om du läser en del av din utbildning utomlands
Om du läser en del av din utbildning utomlands gäller det att ta reda på om och hur du kan tillgodoräkna dig dina utlandsstudier i din svenska utbildning. Om du studerar som:

• utbytesstudent  får du automatiskt tillgodoräkna dig dina utlandsstudier.
• free mover eller via en förmedling bör du kontakta en studievägledare på din högskola /universitet här i Sverige för att höra dig för om möjligheterna. Det är det enskilda universitetet eller högskolan som avgör om och hur du ska få tillgodoräkna dig dina utlandsstudier.

Om du läser en hel utbildning utomlands
När du läser en hel utbildning utomlands kan du få den bedömd av Högskoleverket.   Det innebär att du får ett utlåtande om vilken svensk examen din utländska examen motsvarar, vilket gör det enklare om du ska söka jobb i Sverige efter utbildningen.

Kravet för att få en utbildning bedömd är:

• Utbildningen har varit minst två år lång och avslutats med en examen
• Universitetet du studerat vid är godkänt av en statlig myndighet eller motsvarande i studielandet.

Om du tänker läsa en hel utbildning utomlands som leder till ett reglerat yrke, dvs. ett yrke där det krävs legitimation eller auktorisation för att få arbeta i Sverige (t.ex. advokat, revisor, läkare, psykolog, tandläkare, apotekare och veterinär) är det mycket viktigt att du i förväg kollar upp hur den utbildning du valt värderas i Sverige, och vad som gäller för att du ska kunna arbeta här hemma inom yrket. När det gäller reglerade yrken är det inte Högskoleverket som gör bedömningen utan så kallade behöriga myndigheter, till exempel

• Advokatsamfundet
• Revisorsnämnden
• Socialstyrelsen (för sjukvårdsyrken)

Läkarlegitimation när du pluggat utomlands