Högskola

Studier på högskola och universitet leder till en akademisk examen, som kandidat, master eller magisterexamen. Högskolestudier fokuserar på teori och forskning och erbjuder en flexibel studieform där du till exempel kan välja att läsa distanskurs eller på halvfart.

I vår sökmotor kan du välja att söka bland alla svenska högskoleutbildningar eller bland  alla högskolor och universitet.

• Utbildningen ges som program eller fristående kurser
• Du studerar ett ämne i taget och fördjupar dig i det
• Få lärarledda timmar, du tar stort ansvar att läsa på egen hand och planera din tid
• Fokus ligger på teori och forskning, liten del praktisk
• Kärnan i högskolestudier är att du ska lära dig tänka kritiskt, värdera information och se samhälle och vardag ur flera perspektiv
• Vanligaste studielängden 3-5 år

Det finns tusentals utbildningar på högskolan att välja mellan. Det finns långa utbildningar och korta, sådana som leder direkt till ett specifikt yrke och sådana som är mer öppna. Man brukar dela in utbildningarna i följande ämnesområden:

Humaniora: språk, filosofi, etnologi, religionsvetenskap, litteraturvetenskap mm

Samhällsvetenskap: Ekonomi, juridik, statsvetenskap, sociologi, psykologi, statistik m.m

Naturvetenskap: biologi, kemi, fysik, matematik, lant- och skogsbruk, miljö m.m

Vård och medicin: läkare, tandläkare, sjuksköterska, barnmorska, apotekare, veterinär m.m

Teknik: arkitektur, byggteknik, datateknik, kemiteknik, maskinteknik, industridesign m.m

Tvärvetenskap: arbetsvetenskap, genusvetenskap, humanekologi m.m

Konstnärliga ämnen: konst, musik, drama, dans, design, foto m.m

När du studerar på högskolan kan du antingen läsa fristående kurser eller gå ett färdigt utbildningsprogram.

Program

Högskolan bestämmer vilka kurser som ska ingå

Du är garanterad plats på de kurser som ingår i programmet

Leder alltid till en examen

Alla yrkesexamina, t. ex läkarexament och civilingenjörsexamen, kan du bara få om du följer ett program. .

Fristående kurser

Du väljer fritt vilka kurser du vill läsa och i vilken ordning

Du måste söka och bli antagen till varje enskild kurs

Du måst själv kombinera ihop kurser till en examen. I vissa fall kan du nå samma examen genom att läsa fristående kurser som genom att gå ett program

Alla kurser och utbildningar på högskolan mäts i högskolepoäng och talar om utbildningens omfattning.

1 termin	30 högskolepoäng (hp)
1 år	60 högskolepoäng (hp)
2 år	120 högskolepoäng (hp)
3 år	180 högskolepoäng (hp)
4 år	240 högskolepoäng (hp)

Examination

Varje kurs på högskolan avslutas med någon form av examination.
Det kan vara till exempel:

• Skriftlig tentamen (”tenta”)
• Muntligt förhör (”munta”)
• Inlämningsuppgift
• Uppsats
• Laboration

En uppsats skriver du med stöd från en handledare. När uppsatsen är färdig ska den försvaras vid ett seminarium som kallas ”opponering”, då andra studenter (”opponenter”) får kritisera och ställa frågor kring uppsatsen.

Betyg

Ditt resultat på examinationen avgör vilket betyg du får på kursen. Den betygsskala som oftast används inom högskolan har tre betygssteg:

Väl godkänd (VG)

Godkänd (G)

Underkänd (U)

.
Enskilda utbildningar kan ha både fler och färre betygssteg. På vissa högskolor har man infört den europeiska ECTS-betygsskalan. Den består av fem godkända betyg: A, B, C, D, E – och två underkända betyg: Fx och F. (Fx ligger nära gränsen för godkänt medan F är klart underkänt).

Om du skulle bli underkänd på en kurs har du rätt att göra om examinationen vid ett senare tillfälle. Ibland får man försöka hur många gånger som helst, men högskolan kan sätta en gräns vid fem gånger.

All utbildning på högskolan är indelad i tre nivåer:

• Grundnivå
• Avancerad nivå
• Forskarnivå

Grundnivå	Högskoleexamen, 120 hp, dvs två års heltidsstudier
.	Kandidatexamen, 180 hp, dvs tre års heltidsstudier
Avancerad nivå	Magisterexamen, 80 hp, dvs ett års heltidsstudier
.	Masterexamen, 120 p, dvs två års heltidsstudier
Forskarnivå	Licenciatexamen, 120 hp, två års heltidsstudier
.	Doktorsexamen, 240 hp, dvs fyra års heltidsstudier

.
Inom högskolan finns två huvudtyper av examen: generell examen och yrkesexamen.

Generell examen

Generella examina är breda och kan leda till jobb inom olika områden. Många utbildningsprogram leder fram till en generell examen, men du kan också få en generell examen genom att läsa fristående kurser. De generella examina som finns är:

Yrkesexamen

För att få jobba inom vissa yrken krävs att man har legitimation eller viss behörighet. Utbildningsprogram som leder till sådana yrken (till exempel läkare och arkitekt) leder till en yrkesexamen. Du kan inte få en yrkesexamen genom att läsa fristående kurser.

Det finns drygt 40 olika yrkesexamina. Några exempel är apotekarexamen, arkitektexamen, barnmorskeexamen, civilingenjörsexamen, lärarexamen, psykologexamen och tandläkarexamen.

För att få studera på en högskola eller ett universitet måste du ha vissa förkunskaper. Alla utbildningar kräver att du har så kallad grundläggande behörighet. För de flesta utbildningar krävs även ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet.

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet kan du få på flera olika sätt, t.ex. genom studier på gymnasiet, komvux och folkhögskola. Reglerna är lite knepiga, och skiljer sig åt beroende på vid vilken tidpunkt du gick ut gymnasiet, så om du är osäker på om du verkligen har grundläggande behörighet kan du kontakta en studievägledare eller ansvarig på den utbildning du tänkt söka.

Information om vad som krävs för att få grundläggande behörighet

Särskild behörighet

På många utbildningar krävs att du utöver den grundläggande behörigheten har så kallad särskild behörighet.  På utbildningar som vänder sig till nybörjare handlar det oftast om att du ska ha läst vissa gymnasiekurser.

Dessa gymnasiekurser delas upp i två grupper, behörighetskurser är de du måste ha och områdeskurser som är extra värdefulla för den utbildning du sökt och ger extrapoäng (meritpoäng):

Behörighetskurser	Meritkurser (områdeskurser)
Krävs för särskild behörighet för en viss utbildning.	Ger extra poäng (meritpoäng) som läggs ovanpå dina betyg och förbättrar dina chanser att bli antagen i jämförelse med andra
.	Du kan skaffa dig max 2,5 meritpoäng
.	Maximalt meritvärde blir 22,5.

Behörighetskurser och meritkurser är tillsammans det som kallas ”områdesbehörigheter”.

Särskild behörighet till utbildningar på högre nivåer brukar handla om tidigare studier på högskolan, det vill säga du måste ha klarat av kurserna på en nivå innan du får fortsätta studera på nästa nivå. Även arbetslivserfarenhet kan krävas på vissa utbildningar.

Information om vilka krav som ställs på de utbildningar du är intresserad av får du genom universitetens och högskolornas utbildningskataloger, samt på deras webbplatser.

Om du saknar behörighet

Om du saknar de förkunskaper som krävs för att komma in på den utbildning som du är intresserad av kan du komplettera din behörighet på flera olika sätt. Du kan:

• Komplettera på komvux

• Komplettera på folkhögskola

• Gå en så kallad basårsutbildning
  

Att du uppfyller behörighetskraven på en utbildning innebär inte att du automatiskt blir antagen. Ofta är det nämligen fler som söker till en utbildning än det finns platser. Då måste det göras ett urval för att vaska fram dem som ska erbjudas plats.

Så fördelas platserna

Platserna fördelas till de sökande i tre olika urvalsgrupper:

Betyg	Minst 1/3 av platserna ges till sökande med betyg eller studieomdöme från folkhögskola
Högskoleprov	Minst 1/3 av platserna ges till sökande som gjort högskoleprovet
Högskolans kriterier	Högst 1/3 av platserna ges till sökande som prövas utifrån högskolans urvalskriterier, tex antagningsprov eller arbetslivserfarenhet

Läs mer om platsfördelningen.

Betygsurval

Betygsurvalet består av fyra grupper:

1. Direktgruppen	Sökande med svenska gymnasiebetyg utan kompletteringar
2.Kompletteringsgruppen	Sökande med kompletteringsbetyg. Du som kompletterat för att styrka behörighet efter det att ditt slut- eller avgångsbetyg utfärdats, konkurrerar alltså i den här gruppen. Du som har särskild behörighet genom basårsstudier, folkhögskolestudier eller andra motsvarande kunskaper tillhör också denna grupp.
3. Utländska gruppen	Sökande med utländska gymnasiebetyg Fr o m sommaren 2012 kommer den här gruppen försvinna och du med utländska gymnasiebetyg kommer söka i grupp 1 och 2. Betygen kommer då först räknas om till den svenska betygsskalan.*
4. Folkhögskolegruppen	Sökande med folkhögskoleutbildning som har ett intyg om grundläggande/allmän behörighet med studieomdöme

* Läs mer om de nya reglerna 2012 och hur dina utländska betyg räknas om till den svenska betygsskalan.

Du som höjt ditt meritvärde (konkurrenskompletterat) med ett nytt betyg i en kurs eller med en kurs som kan ge meritpoäng, trots att du redan är behörig utifrån ditt slut-/avgångsbetyg, konkurrerar både i grupp I och grupp II.

Sökande med betyg från International Baccalaureat (IB), Europaskolan, åländsk gymnasieutbildning, Lycée international, St-Germain-en-Lave (svenska sektionen) tillhör grupp I/II.

Platserna ska, i ett första steg, fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i de olika betygsgrupperna ovan.

Därefter ska, i ett andra steg, antalet platser i Kompletteringsgruppen (grupp II) reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras Direktgruppen (grupp I).

OBS! Detta innebär att i jämförelse med tidigare antagningsregler blir det nu svårare att komma in på utbildningar med kompletterade betyg från komvux. Det finns helt enkelt färre platser för sökanden med kompletterade betyg.

Meritkurser och meritpoäng

Utöver ditt betyg kan du få extrapoäng för vissa kurser, s k meritpoäng. Du kan få maximalt 2,5 meritpoäng. Lägst betyget Godkänt krävs och högre betyg ger inte mer poäng. Kurser som är behörighetsgivande för en viss utbildning kan inte ge meritpoäng för samma utbildning.

Meritpoäng oavsett vilken utbildning du söker

Oavsett vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik.

Moderna språk max 1,5 poäng	Engelska max 1,0 poäng	Matematik max 1,0 poäng
Språk 1:	Kurs B ger 0,5 poäng	För kurs som ligger en nivå över behörighetskravet får du 0,5 meritpoäng**
Steg 3 ger 0,5 poäng	Kurs C ger 1,0 poäng*	.
Steg 4 ger 1,0 poäng	.	.
Steg 5 ger 1,5 poäng	.	.
Språk 2: Lägst steg 2 ger 0,5 poäng om du redan har 1,0 poäng från Språk 1	.	.

* För att få tillgodoräkna sig 1,0 meritpoäng för Engelska C ska inte Engelska B krävas för behörighet (vara ett förkunskapskrav).

Om Engelska B krävs för särskild behörighet ger Engelska C 0,5 meritpoäng.

**Exempel:
Till en utbildning krävs grundläggande behörighet (Ma A). Eftersom du har betyg i Matematik B får du 0,5 meritpoäng.

Skiljer det mer än två nivåer mellan behörighetskravet och det betyg du har får du 1,0 meritpoäng

Meritpoäng för vissa specifika utbildningar du söker

Områdeskurser: max 1,0 poäng

Områdeskurser är gymnasiekurser som anses vara särskilt värdefulla för en viss utbildning. De utan utgör en fördjupning eller specialisering som är relevant för de studier som ska bedrivas.

En områdeskurs som omfattar minst 100 poäng ger 0,5 meritpoäng
En områdeskurs på 50 poäng ger 0,25 poäng.

För att få 1,0 meritpoäng krävs antingen:
- två kurser om 100 gymnasiepoäng eller
- en kurs om 100 gymnasiepoäng + två kurser om 50 gymnasiepoäng.

Lista på kurser som ger meritpoäng till respektive utbildningområde

Mer information om antagning och urval

Genom att göra högskoleprovet kan du öka dina chanser att komma in på en högskoleutbildning. Mer än en tredjedel av alla platser på högskolan går nämligen till studenter som har gjort högskoleprovet.

Du som har ett högskoleprovsresultat deltar i provurvalet, som brukar förkortas HP i antagningsbeskedet och på andra ställen.

För att delta i provurvalet måste du vara behörig till den eller de utbildningar du söker. Du ska alltså ha de förkunskaper som krävs.

Ditt provresultat får vara max fem år gammalt och du måste ha fått lägst 0,1 poäng.

Information om högskoleprovet

Den antagningspoäng som krävs för att komma in på en utbildning varierar, och beror på:

• hur många platser det finns på utbildningen
• hur många som söker
• hur höga betyg de sökande har

För att få en uppfattning om dina möjligheter att komma in på en utbildning: Kolla upp vilken antagningspoäng som krävdes vid den senaste antagningen

Räkna ut ditt snittbetyg (jämförelsetal)

BI, BII, HP, SA, ÖS... -  tyda förkortningarna

I VHS antagningastatistik finns en mängd förkortningar för urvalsgrupper. Här står förklaringen till dessa urvalsgrupper A-Ö

De vanligaste urvalsgruppernas förkortningar

BI: Sökande med gymnasiebetyg utan komplettering.
BII: Sökande med gymnasiebetyg med komplettering.
BIII: Sökande med betyg från utländsk gymnasieutbildning.
BIV: Sökande med studieomdöme från folkhögskola. 
HP: Sökande med resultat från högskoleprov.
SA: Sökande som inkommit med en sen anmälan.

Läsåret på högskolor och universitet sträcker sig normalt från månadsskiftet augusti/september till början av juni, och är indelat i två terminer.

Hösttermin	augusti/september - mitten av januari
Vårtermin	mitten av januari - juni

Gör en webbanmälan via Antagning.se

Om du inte kan göra en webbanmälan går det bra att fylla i en pappersansökan istället. Då måste du beställa anmälningsblankett på telefon 08-613 99 00 minst en vecka innan sista anmälningsdatum.

Merithandlingar

När du söker en utbildning måste du kunna visa att du uppfyller förkunskapskraven på utbildningen i fråga. Det gör du genom att skicka in:

• gymnasiebetyg
• betyg från komvux
• folkhögskoleintyg
• intyg om arbetslivserfarenhet

Många gymnasieskolor är anslutna till en betygsdatabas vilket gör att du inte behöver skicka in dina gymnasiebetyg. Har du däremot gjort en komplettering efter gymnasiet så måste det skickas in.

Resultat från högskoleprovet och tidigare studieresultat från högskolan överförs automatiskt till antagningssystemet.

Tänk på att ditt personnummer ska stå på alla handlingar du skickar in och att du skickar in vidimerade kopior, inte original.

Om du gör din anmälan via webben kan du se om och i så fall vilka meriter som finns registrerade på dig. Efter du har gjort en anmälan via webben kan du se vilka meriter som finns registrerade på dig. Handlingar som inte finns registrerade skickar du till Antagningen, 833 82 Strömsund.

Sista anmälningsdag

För nästan alla högskoleutbildningar, både fristående kurser och utbildningsprogram, gäller följande sista ansökningsdatum varje år:

Utbildningar med start på hösten	15 april
Utbildningar med start på våren	15 oktober

Några få kurser och program har andra datum så kolla för säkerhets skull upp vad som gäller för just den utbildning du vill söka.

Kostnader

Undervisningen på högskola och universitet är gratis för alla studenter inom EU och EES-området, oavsett om det rör sig om ett statligt eller privat lärosäte. Däremot måste du själv betala kurslitteratur och annat studiematerial. Om du studerar på minst halvtid har du rätt till studiemedel.

Från och med höstterminen 2011 är studenter från länder utanför EES-området skyldiga att betala för utbildningen.

Studiemedel

Alla högskole- och universitetsutbildningar berättigar till studiemedel från CSN.

Läs mer om lån och bidrag från CSN

Det finns en gräns för hur lång tid du kan få studiemedel. För studier på högskola och universitet ligger denna på 240 veckor, vilket motsvarar 6 års studier.

Första gången du söker studiemedel görs ingen prövning av tidigare studieresultat, men sedan krävs att du håller en viss studietakt. Det första året med studiemedel måste du i regel ta minst 37 högskolepoäng (hp), och därefter minst 45 högskolepoäng (hp) per år om du studerar på heltid. På vissa utbildningar, till exempel läkar-, farmaceut- och veterinärutbildningarna, gäller andra regler.