Här tar romerna makten

Romer i Agnesberg
Foto: Sofia Möller

Under stora protester har Frankrikes regering utvisat tusentals romer de senaste månaderna. Europaparlamentet har stått handfallet. Men i Göteborg har romerna hittat en fristad: En folkhögskola.

De senaste månaderna har romernas situation i Europa hamnat i strålkastarljuset. En dödsskjutning av en romsk man ledde till upplopp och i juli beslutade den franska regeringen att riva romska läger i landet. Sedan dess har Frankrike utvisat uppemot 10 000 romer. Parlamentariker och medborgarrättsgrupper över hela kontinenten har protesterat mot politiken.

- Det är fruktansvärt, jag mår dåligt i själen av att ett modernt land i Europa kan göra så, säger Sofia Lehtonen, samordnare och lärare vid Agnesbergs folkhögskola.

Agnesbergs folkhögskola i Göteborg har en uttalat romsk profil. Med ett socialpedagogiskt förhållningssätt och personal som talar romanés bedriver man verksamhet inom förberedande grundskola, grundskola och gymnasium.

- Romernas utanförskap har inte försvunnit. Det som har hänt i Frankrike är en tillbakagång. I Sverige utsätts romer för diskriminering i skolan, när de söker jobb, överallt, säger Sofia Lehtonen.

"Fortfarande möter romer diskriminering"

I en rapport från 2008 skriver Laura Paosuo vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet om statens verktyg i behandlingen av romerna. Lagar mot lösdriveri och tvångssteriliseringar har varit återkommande.

Romerna i Sverige, skriver Paosuo, skulle bli ”nyttiga” medborgare genom satsningar på barnen, som var lättast att påverka. I åratal behandlades romerna som problem – enda förändringen var att åtgärderna varierade. Det dröjde till 1980-talet innan världssamfundet erkände andra världskrigets folkmord på romer.

- Men nu har romer kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter, säger Sofia Lehtonen. De kan protestera när det blir fel. Men fortfarande möter romer diskriminering på en massa olika plan.

I rapporten ”Romers situation i Malmö” från 2008 menar författarna bland annat att det bara i Malmö finns mellan 550 och 670 romska barn – tillräckligt många för att fylla en hel skola – som inte går i eller är inskrivna i skolan.

Kan den siffran stämma?

- Ja. Romer har dålig skolbakgrund. Man väljer ibland aktivt att inte ha barnen i skolan. Romer blir dåligt behandlade, i alla led. Man tappar förtroendet för skolan. Då handlar det om att välja en uppväxt i trygghet.

Hur ser det ut i övriga landet?

- Förmodligen likadant. Fast här i Agnesberg går alla i skolan. Sakta men säkert får man upp förtroendet för skolan.

"Det är en utmaning"

Folkhögskolan i Agnesberg började som filial till Göteborgs folkhögskola år 2007. I år erkändes Agnesberg som nordens första romska folkhögskola. Nu under hösten har skolan antagit 17 nya studenter som självständigt lärosäte. Vid skolan studerar totalt 67 elever.

- Det betyder jättemycket att ha blivit ett eget lärosäte, säger Sofia Lehtonen. Vi behövs och vi är bra. Det här är verkligen deltagarnas andra hem. Här finns en stor trygghet och du har möjlighet att träffa andra.

Enligt skolans hemsida ser många romer skolan och skolplikten som ett försök av samhället att kontrollera dem.

Hur skiljer sig Agnesberg från andra skolor?

- Tryggheten i romsk personal, att det är många romer här. Det är inte bara en skola med inställningen läsa – skriva – gå hem. Det är mycket socialpedagogik. Men det är en utmaning, absolut.

På hemsidan står att romernas utanförskap inte är aktivt självvalt utan att det beror på de villkor som romerna tvingats leva i. Göteborgs Tidnings ledarskribent Liv Landell skrev i januari 2009 att Agnesbergs folkhögskola är en symbol för att romer väljer utbildning och tar makten över sina liv.

Håller du med om det?

- Ja, fullständigt. När man vet att man kan fokusera på studierna och nå framgång så gör man det. Till jul blir första klassen klar som får gymnasiekompetens. Det går framåt.

Fråga SYV