Forskarna står i dag lägre i kurs hos svenskarna än för ett år sedan. Däremot ökar andelen som tror att astrologi är en vetenskap, enligt en enkät som föreningen Vetenskap & Allmänhet genomfört.
Runt två av tre, 63 procent, har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, mot 75 procent i fjol, visar årets VA-barometer. Även förtroendet för forskare vid företag har minskat något.
Samtidigt tror tre av fyra att forskarna sitter på lösningen till viktiga problem, som att bidra till att bromsa klimatförändringar (fler kvinnor än män) och öka den ekonomiska tillväxten (fler män än kvinnor). Och ju mer välutbildad en person är desto större tilltro till forskningens möjligheter, något som också tidigare enkäter tydligt visat.
I årets enkät anser 95 procent att medicin är en vetenskap, kemi 77 procent, astronomi 67, juridik 40, filosofi 32, religionsvetenskap 24 och teologi 17 procent. Det följer mönstret över tid – medicin anses mest vetenskapligt och humaniora minst.
En av fem, 21 procent, tror att astrologi är en vetenskap, en ökning med sju procentenheter sedan bottennoteringen 2008.
Ungdomar, särskilt unga kvinnor (33 procent), bedömer astrologi som mer vetenskapligt än äldre.
Förtroendet för forskare minskar medan allt fler tror att astrologi är en vetenskap.
Samtidigt tror allt fler på forskningens möjligheter att bromsa klimatförändringar och öka den ekonomiska tillväxten.
Det är några resultat i den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhets årliga barometer, den nionde i ordningen. Föreningens syfte är att främja dialog mellan forskare och allmänhet, särskilt unga.
Drygt 1 000 telefonintervjuer har gjorts med ett riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten från 16 år och uppåt. Intervjuerna genomfördes av Novus den 28 september–4 oktober 2010. VA-barometern görs med stöd från Vetenskapsrådet.
Källa: Vetenskap & Allmänhet
