Så påverkas du av nya gymnasieskolan

Så påverkas du av nya gymnasieskolan
Foto: Gustav Gräll

Det är yrkeseleverna som tydligast kommer att märka att gymnasieskolan stöpts om. Kanske gör förändringen att fler rådvilla niondeklassare tar det säkra för det osäkra och väljer ett teoretiskt program.

Gymnasiereformen kan liknas vid en flytt: En hel del gamla möbler får följa med, men planlösningen är helt ny. Det viktigaste att komma ihåg är att en utgång – den till högskolan – inte längre självklart står öppen för dem som väljer något av yrkesprogrammen.

– Tidigare var det mer lika, eleverna läste många fler gemensamma kurser och alla fick en grundläggande behörighet till högskolan. Så är det inte längre, säger Lisa Tönus, studievägledningsexpert vid Skolverket.

Måste trixa

Vill du gå ett yrkesprogram och ändå hålla högskoledörren på glänt gäller det att välja de kurser som ger behörighet. Det kan bli en del trixande, konstaterar Lisa Tönus.

– Det är relativt lätt att läsa in behörigheten på barn- och fritidsprogrammet, men på naturbruksprogrammet kan du inte få de poäng som krävs utan att ta ett utökat program.

Troligen leder detta till att en större andel tveksamma tonåringar tar det säkra före det osäkra och välja ett studieförberedande program. Den tendensen har märkts när niondeklassarna kommit på studiebesök, berättar Lena Hansson, första rektor vid Birger Sjöbergsgymnasiet i Vänersborg.

Samhällsprogrammet är väl det som ökat mest jämfört med förra året vad gäller studiebesök. Vi kan även se en liten ökning på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet.

Högskola vid 25

Samma bedömning gör Erik Burstrand, rektor vid Anderstorpsskolan i Skellefteå: Samhällsprogrammet kommer att få fler sökande. Och båda rektorerna är eniga i sitt råd till blivande yrkeselever: Försök att tänka ett antal år framåt.

– Det här att läsa in behörigheten efter gymnasiet är inte alltid lättare. Och vi har ju sett grabbar och tjejer från fordons- och handelsprogrammen på alla möjliga högskoleutbildningar senare, i 25-årsåldern, säger Erik Burstrand.

Viktiga länkar

Fakta: Nytt till hösten

De viktigaste förändringarna i gymnasieskolan:

Högre behörighetskrav

Större skillnad mellan yrkes- och högskoleförberedande program

Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogrammen

Lärlingsutbildning införs

Nytt betygssystem

Historia obligatoriskt ämne på alla program

Källa: Skolverket

Fakta: Extra trixande för byggare

För att läsa vid högskola krävs grundläggande behörighet: Examen från gymnasieskolan och dessutom godkänt i kurserna svenska 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1. Dessa kurser motsvarar 600 poäng.

På yrkesprogrammen får eleverna 300 poäng av dessa inom sina obligatoriska kurser. Resten måste eleverna välja aktivt som inriktning, som programfördjupning och/eller inom det individuella valet.

På fyra yrkesprogram måste eleverna dessutom läsa 100 poäng som utökat program, det vill säga läsa extra. Detta gäller för bygg- och anläggning, fordons- och transport, naturbruk samt vvs- och fastighetsprogrammet.

Kurser utanför det ordinarie programmet kan krocka med praktikperiod eller annat.

Många högskoleutbildningar kräver dessutom särskild behörighet. Vilka kurser som krävs för olika utbildningar slås inte fast förrän i maj.

Den som läser in behörighet på komvux får ett sämre utgångsläge i urvalet till högskolan än de som söker direkt på gymnasiebetyg.

Källa: Skolverket

Fråga SYV