Lyckas på högskolan – trots dyslexi

Foto: Stock Exchange

Fler och fler med läs- och skrivsvårigheter pluggar på högskolan – och lyckas. I dag finns nämligen mycket hjälp att få. Vi träffar Jonna som fick sin diagnos relativt sent i livet.

Så vanligt är det

Dyslexi innebär svårigheter att läsa och skriva. Det kan vara en medfödd egenskap eller ha uppkommit vid skada eller sjukdom. Det har ingenting med intelligens att göra.

Antalet högskolestudenter med dyslexi har sexdubblats på tio år. 2010 var det 4 370 stycken rapporterade fall, och att antalet ökar beror främst på att gymnasieskolorna ute i landet blivit bättre på att upptäcka det.

För att kunna få hjälp från högskolan krävs att du har en diagnos på dyslexi. Högskolorna hänvisar till speciella logopeder där man genomgår tester för att konstatera dyslexi.

Folkmassa
Foto: Privat

"Jag kände mig missförstådd"

Jonna Pedevilla gick genom hela grundskolan och gymnasiet med läs- och skrivsvårigheter och klarade sig mycket genom att kämpa hemma, tillsammans med sin mamma. De försökte få till att Jonna skulle göra tester för att få dyslexin konstaterad men kände att de aldrig blev tagna på allvar av lärarna.

– Jag kände mig ofta missförstådd, min klassföreståndare sa vid ett tillfälle att "det kommer gå över", berättar Jonna.

Det var inte förrän hon började plugga på högskolan som hon fick diagnosen dyslexi, efter att själv ha tagit tag i problemet.

– Hon som genomförde testerna på mig var fruktansvärt chockad över att jag hade kommit så långt som jag gjort. När jag blev omnämnd att skriva alfabetet glömde jag två bokstäver, det var först när min dyslexilärare sa det som jag upptäckte det. Det kändes jättekonstigt, berättar Jonna.

Nu fick Jonna äntligen hjälp, hon fick bl a svenskalektioner en gång i veckan, och texthjälp genom en klasskamrat. Men framförallt fick hon mycket knep att ta till och en förståelse för hur dyslexi fungerar.

– Jag har ett begränsat ordförråd och när jag hör eller läser ett ord som är nytt, måste jag plugga in det eller konkretisera. Jag tänker nog mer i bilder och gör associationer till det, förklarar Jonna.

– Det är stressrelaterat, det är ganska talande att jag har en fobi för flygplatser. Det är en stressig miljö med mycket folk med mycket text som man måste lösa.

Jonna, som alltid varit konstnärligt begåvad valde att plugga Film- och TV-scenografi med inriktning attributmakeri på Luleås tekniska universitet, den enda utbildningen med den inriktningen i hela Norden.

– Jag gick ju en väldigt praktisk utbildning och vi hade inga salstentor utan inlämningsuppgifter och hemtentor. Eftersom jag har svårt att lyssna och anteckna samtidigt så hade jag sk "texthjälp", en tjej i min klass som antecknade åt mig och som hjälpte mig att uttrycka mig skriftligt.

I dag är hon rekvisitör på Astrid Lindgrens värld och jobbar bland annat med teateruppsättningarna Pippi Långstrump och Karlsson på taket.

– Det har alltid fallit sig självklart med konst och form för mig. Men det är klart att jag undrat över vad jag hade gjort om jag fått diagnosen tidigare.

Jonnas tips till andra

  • Stå på dig!
    Det kan vara svårt att få någon att ta dig på allvar, men ta reda på dina rättigheter och stå på dig. "Det är jätttesorgligt att man inte tas på allvar"
  • Läs mycket – men hitta en litteratur där språket passar dig
    "Jag fastnade i barn- och ungdomslitteratur, mycket på grund av jag förstod mig på språket"
  • Kolla upp vilken extrahjälp du kan få genom skolan
  • Hitta rätt person att prata med
    "Jag hittade inte rätt så jag gav upp. Resonerade som "jag har väl bara lite svårare än andra""
Hörlurar
Foto: Stock Exchange

Den här hjälpen kan du få på högskolan

Låna talböcker
Genom talboks- och punktskriftsbiblioteket kan vem som helst låna talböcker. Har du intyg på att du har dyslexi kan du också beställa kurslitteratur som talbok, ifall den inte redan finns läser tpb in den. Du får ha böckerna så länge du vill.

Läsprogram till datorn
Genom "Daisy", ett digitalt audiobaserat system kan du se texten i kurslitteraturen i datorn samtidigt som du lyssnar, för att underlätta inlärningen.

Låna talboksspelare
Genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket kan du också låna en talboksspelare. Det går också att lyssna i MP3-spelare och just nu håller appar på att utvecklas för att man ska kunna lyssna i SMART-phone också.

Skrivstöd
Möjlighet att kopiera en medstudents anteckningar.

Förlängd tentatid, enskild tentamen
Möjlighet att skriva tenta i avskilt rum och utökad tentatid.

Mer undervisningsmaterial
Du kan t ex få föreläsningsmaterialet utskrivet (från föreläsarens presentation).

Källa: Pia Hasselrot, informatör Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Monika Svalfors, samordnare, Nationella medel för studenter med funktionshinder.

Läs mer:

Fråga SYV