Här är maten som gör dig smart

Foto: Scanpix

Mat är viktigt, det vet alla. Exakt vad du äter avgör dina resultat. Nu kan svenska forskare ha hittat hemligheten.

Ungdomar som äter mycket grönsaker och frukt lyckas bättre i skolan. Detta enligt en studie där svenska forskare jämfört intaget av naturlig folsyra med slutbetygen i årskurs 9 hos närmare 400 svenska tonåringar.

Forskare vid Örebro universitet och Karolinska institutet har undersökt hur mycket folater, den naturliga motsvarigheten till folsyra, 386 femtonåringar fick i sig under ett dygn. Ungdomarna fick skriva ned allt de åt och sedan ställde forskarna dagen efter kontrollfrågor om deras kost.

Intervjuerna, i 60 skolor i Örebro och norra Stockholm under ett läsår, kompletterades med blodprover där man mätte homocysteinnivåerna, en bra markör för kroppens folatförråd. Ungdomarnas folatnivåer jämfördes sedan med deras slutbetyg i nian.

– Det vi ser i tvärsnittsstudien är att de som har ett högre intag av folat också har högre skolbetyg, säger Anita Hurtig-Wennlöf, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.

Studien har letts av professor Torbjörn Nilsson vid Örebro universitet och resultaten publiceras i senaste numret av tidskriften Pediatrics.

Men kan man utifrån vad tonåringar äter under ett dygn dra slutsatser om deras skolbetyg?

– Sambandet ser ut så här i studien. Vi har nästan 400 ungdomar, både pojkar och flickor, från olika skolor och miljöer. Vi tycker att observationen är väldigt intressant eftersom folat är en så viktig byggsten i många neurofysiologiska processer, säger Anita Hurtig-Wennlöf.

Fakta: Livsmedel med folat

  • Baljväxter, som bönor, kikärter, gröna ärter, sockerärter, linser
  • Gröna bladgrönsaker som spenat, ruccola, frisésallat, machésallat
  • Kål som broccoli, brysselkål, blomkål
  • Rotfrukter som kålrot, rödbetor
  • Andra grönsaker som röd paprika, majs
  • Frukt som apelsin, kiwi, honungsmelon
  • Bär som jordgubbar, hallon, björnbär, svarta vinbär
  • Fullkornsprodukter, som bröd, råris, fullkornsgryn
  • Filmjölk och yoghurt
  • Leverpastej och lever

Källa: Livsmedelsverket

Fråga SYV