Läsa upp och in betyg

Läsa upp och in betyg
Foto: Scanpix

Trots tuffare regler att komma in på högskolan med kompletterade betyg går det fortfarande att läsa upp och in betyg. Så här gör du!

På Komvux/Vuxenutbildning

Läsa upp betyget på kurser du redan gått

Komvux/Vuxenutbildning kan du läsa upp betyget i kurser du redan gått på gymnasiet. Det gör du genom s k ”prövning”. Prövning innebär att du läser in en kurs på egen hand och sedan tentar av hela kursen vid ett eller ett par tillfällen. Oftast får du göra både ett skiftligt och ett muntligt prov, och resultaten på dessa avgör vilket betyg du får på kursen. Om du lyckas få ett högre betyg än tidigare räknas det nya betyget i ditt jämförelsetal.

Komvux brukar ta ut en avgift för prövning, men den får vara på max 500 kronor per kurs. De flesta skolorna erbjuder prövning under särskilda perioder och du måste anmäla dig i god tid före periodens början. Observera att du inte kan få studiemedel när du pluggar inför en prövning.

Läsa in nya kurser för att höja ditt jämförelsetal (snittbetyg)

Att meritpoängskomplettera innebär att du läser in sådana kurser som ger meritpoäng, dvs extrapoäng i ansökan till högskolan.

Har du gått ut gymnasiet tidigare än 2010 kan du också läsa in helt nya kurser för att försöka höja ditt jämförelsetal. Om betyget du får i en ny kurs höjer ditt jämförelsetal räknas det in, annars inte.

Svårare att komma in på högskolan med kompletterade betyg

Från och med antagningen höstterminen 2010 placeras sökande som kompletterat sina betyg  i en speciell urvalsgrupp, den s k kompletteringsgruppen (BII). I kompletteringsgruppen finns det färre platser att konkurrera om eftersom platserna fördelas enligt följande, i tre steg:

1. Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och i folkhögskolegruppen.

2. Sedan platserna har fördelats mellan betygsgruppen och folkhögskolegruppen, fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i BI (de som ej kompletterat sina betyg) och BII (de som kompletterat sina betyg).

3. Platserna i BII minskas med en tredjedel av platserna. Den tredjedelen går sedan till BI.

I praktiken gynnar detta sökande som har bra betyg direkt från gymnasiet utan att ha kompletterat på komvux.

På folkhögskola

Det är vanligt att läsa in sk grundläggande behörighet för högskolestudier på folkhögskola. Grundläggande behörighet krävs för att kunna söka till alla högskoleutbildningar.

På folkhögskolan får du ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av din studieförmåga. Man kan alltså inte förändra sitt medelbetyg genom att studera på folkhögskola då folkhögskolan inte sätter betyg i enstaka ämneskurser. De folkhögskolestuderande söker i en egen urvalsgrupp då de söker till högskolan.

För att få grundläggande behörighet från folkhögskola måste du studera mellan ett och tre år på Behörighetsgivande kurs. Du måste totalt få ihop tre år på gymnasienivå, så hur många år du får gå på folkhögskola beror på vad du har för förkunskaper sedan tidigare. För den som påbörjar studier på folkhögskolan från och med 2013 är kravet är också att du uppnår motsvarande godkänd nivå i följande ämnen:

De som påbörjar sina studier på folkhögskola från och med hösten 2013 ska ha motsvarande godkänd nivå i följande kurser:

Svenska 1,2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1,2 och 3
Engelska 5 och 6
Matematik 1 a, b eller c
Samhällskunskap 1a1
Naturkunskap 1a1
Religionskunskap 1
Historia 1a1

En hel del högskoleutbildningar kräver inte bara grundläggande behörighet, utan även så kallad särskild behörighet i olika ämnen utöver kärnämnena. På många folkhögskolor finns möjlighet att skaffa särskild behörighet i olika ämnen, men vilka ämnen det rör sig om varierar från skola till skola.

Fråga SYV