Skadedjuren du vill slippa i sommar

Foto: Anticimex

Sommaren är här och med den getingar, vägglöss, myror och kackerlackor i våra hem. Studentbostäder är speciellt hårt drabbade. Vi har satt samman en guide på hur du undviker och blir av med dem.

Skadedjuren fungerar precis som vi gör, de behöver basala saker, som mat, vatten och värme. Därför dras de ofta i våra hem, där de hittar just detta.

Under sommaren ökar förekomsten av skadedjur, framförallt insekter av olika slag. Jan Jungerstam, biolog och skadedjursexpert på Anticimex berättar att studentbostäder är extra utsatta när det gäller vissa skadedjur.

– I studentbostäder rör det sig mycket folk, man reser och umgås mycket och man kanske flyttar mycket grejer fram och tillbaka. Det gör att vägglöss är vanligt förekommande just där, eftersom vägglöss ofta följer med i väskor och möbler, säger Jan Jungerstam.

En av de vanligaste skadedjuren i våra hem så här års är myror, som ofta dyker upp på våren, när det är fattig miljö ute och de letar mat.

– Man ska tänka på att hålla rent, våttorka gärna mycket där myrorna gått för att eliminera luktspår. Har man djur ska man tänka på att inte ha djurfoder och vatten stående framme hela dagen, säger Jan.

Getingar, kackerlackor, vägglöss och råttor är också några av våra vanligaste skadedjur.

Vilka är då de värsta att bli av med?

– Kackerlackor och vägglöss tillhör de svåraste, de är nattlevande och kryper undan och gömmer sig dagtid. Upptäcker du att du har dessa insekter hemma, försök inte göra något själv, utan kontakta saneringsföretag direkt, råder Jan.

Foto: Anticimex

Vägglöss

Vägglössen är inga egentliga löss utan tillhör skinnbaggarna. En vuxen vägglus är 4-5 mm lång, ungefär som en äppelkärna, med bred oval tillplattad kropp. Färgen är ljust gul/brun till rödbrun efter det att den sugit blod. Vägglusen är svårbekämpad, gömmer sig mycket effektivt och kan klara sig länge utan mat om värddjuret försvinner.

Här får du lite tips på vad du kan göra för att undvika att få med dig vägglöss hem när du reser:

På hotellrummet:

  • Ställ resväskan högt och långt ifrån säng eller annan möbel som kan användas som sovplats.
  • Låt kläderna ligga kvar i resväskan, använd inte byrån.
  • Ta en titt under sängen och titta kring sömmar och skrymslen. Om det finns små svarta fläckar som liknar bläckstreck kan det var spillning från lössen. Be att få byta rum.

Vid hemkomsten:

  • Ta ur alla kläder ur resväskan och tvätta, gärna vid 60 °C om det går. Övrigt innehåll läggs i plastpåse och in i frysen under några dygn.
  • Kontrollera resväskan noggrant och dammsug den. Dammsugarpåsen läggs i en plastpåse och stoppas in i frysen under flera dygn, därefter kan den kastas. Den kan också behandlas med värme max 60 °C i värmeskåp eller alternativt vanlig insektssprej, speciellt i skrymslen och håligheter.
  • Om du upptäcker blodfläckar på lakanen i bostaden, kontakta saneringsföretag.

Mer läsning om vägglöss: Vägglöss – så undviker du dem

Foto: Anticimex

Svartmyror

Invasion av svartmyror är ett typiskt vårproblem. De kan invadera hus och hem under vår och sommarperioden. En enda liten saftfläck kan snabbt locka till sig horder av myror. När den första myran funnit en sötsak, lägger den ut ett doftspår som leder hundratals nya myror till platsen.

Genom enkla åtgärder kan man minska risken för invasion av svartmyror:

  • Håll efter sött spill såsom av socker, saft och läskedryck eller kaksmulor i köket, framför allt under våren.
  • Förvara attraktiva livsmedel/foder i slutna behållare.
  • Töm sopbehållare ofta. Denna kan innehålla mat eller fukt som lockar insekterna till sig.
  • Låt inte mat och vatten till husdjur bli stående framme och locka till sig insekter.
  • Reparera vattenläckor och avlägsna fukt intill husgrunden.
  • Se över, alternativt reparera, dörrlister och hål i väggar.
  • Avlägsna eller trimma buskar alldeles intill huset som kan härbärgera bladlöss, där de ofta samlas i stor mängd som skydd.
  • För att bli av med myrorna helt bör du försöka lokalisera själva boet. Oftast är samhället beläget under plattor, stenar och dylikt.
  • Om borttagning av boet misslyckas kan en betesutläggning lösa problemet. Principen för betesutläggning är att så många myror som möjligt ska frakta betet till samhället så att larverna och framförallt drottningen påverkas.
Foto: Anticimex

Kackerlackor

Kackerlackan tillhör de allra äldsta insekterna. Det finns många olika arter av kackerlackor, men vanligast i Sverige är den tyska kackerlackan.

Kackerlackorna äter nästan allt och de förorenar med sina exkrementer och sitt illaluktande sekret. Även om ett stort antal undersökningar har visat att kackerlackor har förmåga att ta upp, avge och överföra olika smittoämnen såsom Salmonella, Campylobacter och Listeria saknas fortfarande bevis för att de är smittobärare för mänskliga sjukdomar.

Misstänker man problem med kackerlackor, är det mycket viktigt att man kontaktar saneringsföretag, så fort som möjligt.

Tips och råd inför sanering:

  • Rengör ofta och noggrant för att ta bort föda för insekterna.
  • Förvara attraktiva livsmedel/foder i slutna behållare.
  • Töm sopbehållare ofta. Denna kan innehålla mat eller fukt som lockar insekterna till sig.
  • Låt inte mat och vatten till husdjur bli stående framme och locka till sig insekter.
  • Låt inte vatten bli stående som kan locka till sig insekter.
  • Om det inte finns mat eller vatten för insekterna i omgivningen söker sig insekterna gärna till utplacerat bete och det blir ett snabbare och bättre resultat av utplacerat bete.
Foto: Anticimex

Råttor

Råttor lever gärna i och omkring platser där det finns avfall. I våra tätorter kan den finnas i parker och avloppssystem. Om oturen är framme kan den söka sig in i fastigheter och ställa till skador. Otäta avloppsstammar och brunnar kan ge dem fritt spelrum.

Värt att veta om råttor:

  • En råtta tar sig in genom ett 20 mm litet hål, vilket motsvarar diametern på en enkrona.
  • En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett lodrätt avloppsrör.
  • Ett råttpar kan i teorin ge upphov till 800–1 000 nya individer under ett år.
  • En råtta lever 1-3 år.
  • En råtta kan hoppa en meter utan ansats.
  • En råtta kan bli 25 cm lång, svansen oräknad

Minska risken för att få in gnagare i ditt hus:

  • Håll uppsikt på vinden. Kartonger med kläder är utmärkta boplatser.
  • Håll rent i källare. Placera kartonger på hyllor.
  • Kontrollera luftningsrör från toaletten upp till vinden. De kan fungera som inpassage för gnagare.
  • Se till att mat inte ligger framme. Töm skafferiet i sommarstugan.
  • Lägg stearinljus i lådor, de utgör annars föda för gnagare.
  • Ställ madrasser och soffdynor på högkant i den kallställda stugan. Detta gör dem mindre attraktiva som boplats.
  • Kontrollera att galler till golvbrunnar sitter fast samt att det finns vatten i dem som hindrar gnagarna.
  • Se till att genomföringar, till exempel under diskbänken, är täta. Något som brukar glömmas bort är genomföringar till elementrör.
Foto: Anticimex

Getingar

På våren letar getinghonan boplats. Det kan vara på alla möjliga platser, men ofta vid en takbjälke, i en ihålig vägg eller i ett gammalt sorkbo i marken.

Det lönar sig att avlägsna vårens första samhällen, stora som små pingpong-bollar. Då är motståndarna inte så många. Senare på säsongen kan det vara mycket riskfyllt att avlägsna boet. Ta på skyddshandskar och ha en bislöja över huvudet.

På hösten dör getingarna. Endast de honor som lämnat boet och blivit befruktade övervintrar. Getingboet överlever bara en sommar.

Tips för att minska risken för getingstick:

  • Ta bort getingbon tidigt på våren eller en mörk kväll.
  • Undvik häftiga rörelser när en geting närmar sig.
  • Täck över kött och söta rätter vid måltider utomhus.
  • Förbered grillpartyt genom att erbjuda ”dina” getingar alternativ föda. Ställ ut något gott en bra bit ifrån festen, i god tid innan den börjar.
  • Undvik söta eller starka parfymer.
  • Drick inte ur en öppnad burk eller mörk flaska som stått ute.
  • Gå inte barfota utomhus.
  • Bär inte kläder i starka färger eller spännande gula, ljusa färger.
Fråga SYV