Här finns hjälpen när du mår dåligt

Foto: Kinga Lezanska Sjölin

Är du student och mår dåligt psykiskt? Du är inte ensam. Allt fler unga vuxna mår dåligt och sämst mår studenter, visar rapporter. Vi träffar experter och studenter som tipsar om hur man kommer vidare när man mår dåligt.

Socialstyrelsens folkhälsorapport visar att unga vuxna (18-24 år) mår allt sämre och de som mår sämst är studenter. En rapport från Uppsala studentkår visar att stress och psykiska ohälsa hindrar 25 procent av studenterna att lyckas med studierna. 

Men hur vet man när man ska söka hjälp? Richard Wastenson, psykiater på Studenthälsan i Lund tycker att man kan vara uppmärksam på vissa tecken.

– Sömnen är en viktig värdemätare på hur vi mår, sover man två timmar mindre än vad man bör under en längre period kan man vara i riskzonen. Känner man att man har svårt att glädjas eller har svårt att hitta meningen med att leva, då tycker jag att man ska söka hjälp, säger han.

Fontänhuset i Lund erbjuder med sitt projekt ”En väg framåt” en frisk metod att stödja studenter. Här erbjuds studenter med psykisk ohälsa verktyg för att kunna återerövra sin självkänsla och fullfölja sina studier. Fokus ligger på personen, inte patienten.

– Här söker man stöd och vänskap, inte behandling. Vi ser till hela människan och erbjuder till exempel studieplatser där man kan plugga ostört, hjälp att strukturera upp sin tid men också aktiviteter för kropp och själ, som träning i grupp och trädgårdsarbete, berättar Mathilda Espmarker, projektledare för ”En väg framåt”.

Helena, 43, är en av de studenter som deltagit i projektet under hösten.

– Jag har fått struktur på mina dagar genom att gå hit och plugga på dagarna och sedan känna att jag kan gå hem och vara ledig med gott samvete. Mitt mål var att bli klar med uppsatsen som jag hållit på med i fyra år och det fixade jag på fyra månader, berättar Helena.

Fotnot: Helena heter egentligen något annat.

Tips till dig som mår psykiskt dåligt

  • Vänta inte med att söka hjälp
    Se till att söka hjälp tidigt, så att du inte riskerar att hamna ”utanför systemet”, CSN har numera höga krav på att man tar de poäng man ska för att bevilja studiemedel till exempel. ”Det ligger ingen risk i att söka hjälp, det är att fortsätta själv som är riskabelt” säger Matilda Espmarker.
  • Ta vara på resurserna på högskolan
    På högskolornas studenthälsa finns kuratorer, sjuksköterskor, psykologer, psykiater som är vana vid att jobba med studenter som har problem med stress, ångest, sömnproblem och alkohol. Alla som jobbar där har självklart tystnadsplikt. Mår du dåligt psykiskt, tveka inte att ta kontakt.   
  • Få stöttning genom fontänhus
    Fontänhus finns för närvarande i 11 städer i Sverige, men speciella studentprojekt finns inte överallt. Medlemskap är öppet för alla med psykisk ohälsa och synsättet är ett helhetsperspektiv som bygger på delaktighet, medbestämmande och ett deltagande i ett sammanhang som täcker in hela livssituationen.

Läs mer:

Fråga SYV