Hellre plugga än jobba

Foto: Kinga Lezanska Sjölin

Intresset för högskolan är stort och allt fler gymnasiestudenter går direkt till högskolan utan att ta paus. Det leder till jobb tidigare – men också större risk för felval.

Allt fler 19-åringar börjar studera på högskolan direkt efter gymnasiet. För drygt tio år sedan var medianåldern för svenska högskolenybörjare ett år äldre än i dag. Det beror bland annat på att antagningsreglerna har ändrats.

Nu kan studenterna från gymnasieskolan bland annat tillgodoräkna sig meritpoäng från hela sin gymnasietid i sin ansökan till högskoleutbildningen. Det stärker 19-åringarnas konkurrenssituation i förhållande till äldre sökande.

– Syftet med ändringen är bland annat att studenterna tidigare ska komma ut på arbetsmarknaden, och därmed bidra till ökade samhällsintäkter. Men det kan också leda till att en del studenter gör felval på grund av att man inte har hunnit fundera igenom sin framtid ordentligt, säger Torbjörn Lindqvist, utredare på Universitetskanslersämbetet.

Svenska högskolenybörjare är dock fortfarande äldre än i många andra länder.

– Det beror dels på att vi slutar gymnasiet vid en internationellt sett hög ålder, dels att vi har många inresande studenter som har läst på högskolenivå innan de kom till Sverige. De klassas som nybörjare när de börjar i Sverige, säger Torbjörn Lindqvist.

Ville inte slösa bort viktig tid

För Ahmed Kafafi, 21, fanns det aldrig något alternativ. Han bestämde sig redan i gymnasiets andra årskurs för att studera till informationsarkitekt.

Efter att ha pluggat datateknik i gymnasiet visste han att programmering inte var något för honom. I stället ville han analysera, organisera, och integrera information inom IT, vilket han nu gör som informationsarkitektstudent på Malmö högskola.

– Jag ville inte slösa bort viktig tid med att ta en paus i mina studier. Jag tar examen när jag är 22 år, då kan jag börja jobba på riktigt och leva livet samtidigt.

Genom att redan ha pluggfarten uppe tappade han aldrig studietempo.

– Då blir allt mycket lättare. Nackdelen är att jag tappar lusten att plugga ibland eftersom jag har gjort det så länge. Men jag har aldrig ångrat att jag inte tog någon paus mellan gymnasiet och högskolan.

Tog 14 år lång paus: Kände mig redo att arbeta

Andreas Glantz pluggar sista året på sjuksköterskeprogrammet i Malmö. Han valde dock att ta en fjorton år lång paus mellan gymnasiet och högskolan.

– Jag var helt enkelt för skoltrött. Jag hade ju gått i skolan i tolv år och kände mig redo att börja arbeta och tjäna pengar efter studenten, säger Andreas Glantz.

Efter gymnasiet drogs han till ett arbete inom IT-sektorn, där han blev kvar till 2011. Då lockade studierna igen, och valet föll på omvårdnad, med mål att nå en magister- eller masterutbildning.

I dag önskar Andreas Glantz att han inte hade väntat riktigt så länge med att ta upp pluggandet igen.

– Fem, sex år hade nog varit en lagom paus. Nackdelen med att studera som 35-åring är att det börjar kännas lite sent för en akademisk karriär. Fördelarna är att jag har hunnit skaffa mig livserfarenhet och vet hur arbetsmarknaden fungerar.

Sökfunktion:

Fråga SYV