Frihet att kontrollera sin tillvaro, att kunna lägga fokus på det man tycker är intressant och att känna att man utvecklas. Det står högt upp på önskelistan hos de flesta när det gäller vad man vill få ut av sitt arbete. För den som är doktorand är det verklighet.
När platserna på högskolans grundutbildning blir allt färre är utvecklingen inom utbildning på forskarnivå den motsatta. Det satsas mer pengar på forskning än på länge, enligt Universitetskanslersämbetets nyutkomna årsrapport. I konkurrensen om platserna är det olika faktorer man bedömer, berättar Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorandombud på Stockholms universitets studentkår.
– Det man bedömer är förmågan att kunna tillgodogöra sig forskarutbildningen och då tittar man på uppsatser som den studerande skrivit, det vill säga den vetenskapliga förmågan. Projektplanen, hur väl insatt man är i ämnet och att man har ställt intressanta frågeställningar är också viktigt, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Cecilia Olsson är doktorand vid Institutionen för Naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lund universitet och forskar på hur klimatförändringar påverkar skogens växtsäsong. Att hon fortsatte inom universitetsvärlden var lite på ett bananskal.
– Jag kände mig klar med högskolevärlden efter att jag tagit examen, men det var hård konkurrens om jobben jag ville ha och så dök det upp ett intressant projekt som jag sökte, berättar Cecilia.
Nu trivs hon så pass bra att hon funderar på att fortsätta forska och söka en så kallad post doc-tjänst när hon har doktorerat.
– Jag gillar friheten, att planera mitt eget arbete och få feedback, att se frukten av mitt arbete hela tiden. Sedan får man uppleva mycket som man kanske inte hade fått på ett vanligt jobb, jag har gått en kurs i Schweiz, varit på ett universitet i Boston och jobbat med andra forskare, och besöker regelbundet internationella konferenser, berättar Cecilia.
Hon ser sig inte själv som ett självklart forskarämne, men tycker inte att det ska hindra någon från att söka en doktorandtjänst.
– Man behöver inte vara geniförklarad för att bli doktorand, men det är viktigt att ha ett brinnande intresse för det man sysslar med.
Så funkar en anställning som doktorandLängd
I grunden är utbildningen på forskarnivå fyra år på heltid. Bruttostudietiden är dock i genomsnitt 5,5 år. Anledningen är att man ofta har institutionstjänstgöring (högst 20 procent), som undervisning och administrativa uppgifter och bedriver därför inte forskning på heltid.
Socialt skyddsnät
Är du anställd som doktorand har du samma förmåner som vid en vanlig anställning, när det gäller semester, föräldraledighet, A-kassa och pension. Det finns fortfarande vissa doktorander som under de två första åren har ett så kallat utbildningsbidrag, vilket inte ger samma förmåner.
Ekonomi
Lönesättningen skiljer sig åt betydligt mellan institutioner. Medicinare och tekniker har oftast högst betalt. Som företagsdoktorand har man också oftast en högre lön eftersom det då är företaget som betalar lönen. En vanlig ingångslön för en doktorand är 22-23 000 kronor. Löneutvecklingen under anställningstiden följer en bestämd doktorandstege.
