Svenska folket tror på forskning

Foto: Urban Bråhde

Forskningssverige håller på att hamna i bakhasorna på resten av världen. En undersökning visar att svenska folket tycker att forskningen är viktig – samtidigt som politikerna inte prioriterar frågan.

Svenska folket tycker att forskning är viktigt – men bara en av tio riksdagsledamöter tror att väljarna ser forskning som ett av de tre viktigaste områdena, enligt en ny undersökning gjord av Svenskt Näringsliv.

Det påverkar forskningsklimatet i Sverige. Enligt undersökningen har Sverige under den senaste 10-årsperioden tappat 35 miljarder av företagens forskningsinvesteringar eftersom forskningsintensiteten, mätt som andel av BNP, har sjunkit från fyra till tre procent.

Inget annat OECD-land har tappat lika mycket som Sverige, säger Emil Görnerup på Svenskt Näringsliv.

Idag är Sverige framstående inom life science, IT, miljöteknik och teknik, men universitet och högskolor har svårt att göra affärer av sina innovationer. Idag får statliga lärosäten bara bilda nya bolag via sina holdingbolag, som enbart har resurser för de allra tidigaste finansieringsfaserna. Därför krävs riskkapitalister för att idéerna ska överleva.

– Vi har blivit väldigt bra på att omvandla forskning till kommersiella idéer, men det behövs betydligt fler aktörer som kan gå in med pengar tidigt och som arbetar med att få igång affärerna, säger Donnie Lygonis på KTH Innovation.

De tar fram ny mänsklig vävnad

Ulrica Edlund, Minna Hakkarainen och Anna Finne-Wistrand är en trio som utvecklar biomaterial som hjälper kroppen att reparera sig själv. De forskar på KTH i Stockholm och är en viktig del i högskolans spjutspetskompetens, där utvecklingen av ”smarta” implantatmaterial har tagit rejäl fart under det senaste decenniet.

I framtiden kommer vi alltså att kunna ta fram olika typer av mänsklig vävnad som hud, ben eller till och med olika organ, både i och utanför kroppen. Men att utveckla nya material innebär mycket experimentell forskning och det kräver resurser, vilket betyder att Ulrica, Minna och Anna måste lägga mycket energi på att hitta finansiärer, vid sidan av forskningen.

– Det är hög konkurrens och vi letar hela tiden efter långsiktiga lösningar för att vi ska kunna fokusera på att hitta nya medicinska materialalternativ, säger Ulrica Edlund.

Detta satsar universiteten särskilt på (spjutspetsutbildningar)

KTH: informationsteknologi och energi/miljö.

Göteborgs universitet och Chalmers: Transport och marin forskning.

Uppsala och Lunds universitet: Material och life science (betyder livsvetenskaper och innefattar en mängd olika discipliner, till exempel biologi, matematik, kemi och medicin).

Karolinska institutet: Life Science.

Stockholms universitet: Naturvetenskap och tjänsteutveckling.

Detta skulle boosta forskningen:

* Bättre samarbete med näringslivet.
* Fler aktörer som kan gå in med pengar till innovationerna i tidig fas.
* Lära studenterna mer om entreprenörskap.
* Bättre möjligheter för utländska forskare och företag att etablera sig i Sverige.

Källa: Donnie Lygonis, KTH

Läs också

Hitta rätt högskoleutbildning

Sök bland alla högskolans kurser och program i AllaStudiers sökfunktion

Fråga SYV