Utbildningarna som lönar sig mest

Foto: Skandinav

Är det lönt att plugga? Tittar man på det enbart ekonomiskt är svaret både ja och nej, beroende på vilken utbildning och yrke man väljer. Vi tittar närmare på vilka utbildningar man ska välja för jackpot i plånboken. 

– Naturligtvis ska man i första hand välja att läsa något man är intresserad av men valet av utbildning bör ändå göras med öppna ögon. Det finns inget val i livet som kommer påverka din privatekonomi lika mycket, säger Thomas Ljunglöf, utredare som har tagit fasta på frågeställningen och har tagit fram Saco:s studie om livslöner.

Livslönen varierar kraftigt

Saco:s studie visar skillnaden mellan olika akademiska utbildningars livslön*, och lönen när man enbart har gymnasieutbildning.

Av 36 granskade högskoleutbildningar är det 24 som har en högre livslön än om man bara har gymnasieutbildning. Läkare är det yrke som har högst livslön, 22,7 miljoner kronor, i jämförelse med 14 miljoner för den med endast gymnasieutbildning. Andra utbildningar i topp är civilingenjör, ekonom och jurist. Tandhygienist, bibliotekarie, sjukgymnast och lärare ligger lägre i livslön än den med gymnasieutbildning.

När har man tjänat in sin utbildning?

Börjar man plugga på högskolan direkt efter gymnasiet har den genomsnittliga akademikern tjänat in sin utbildning vid 39 års ålder.

– Först, under studietiden gör man en förlust i jämförelse med den som enbart har gymnasieexamen, men kort efter examen kommer man ifatt eftersom man har en snabbare löneutveckling. Sen följer en återhämtningsperiod då man tar igen det man förlorat under studieåren, och sedan går man plus, förklarar Thomas Ljunglöf.

*Livslön är summan av löneinkomster från det att man går ut gymnasiet till 85 års ålder. Både lön och pension efter skatt räknas in. Studiemedel räknas som inkomst under studietiden, men den årliga avbetalningen av studieskulden dras bort från lönen under återbetalningstiden. Hänsyn tas till att risken för arbetslöshet varierar mellan olika akademikergrupper och gymnasieutbildade.

Utbildningarna med högst och lägst livslön

Livslön för enbart gymnasieutbildning är 14 miljoner.

Högst
Läkare: 22,7 miljoner – har tjänat in utbildningen vid 31 år.
Civilingenjör: 20,1 miljoner – 32 år.
Ekonom: 20 miljoner – 32 år.
Jurist: 20 miljoner – 33 år.
Apotekare: 19,6 miljoner – 34 år
Tandläkare: 17,8 miljoner – 33 år.
Organisation, administration & förvaltning: 17,6 miljoner – 34 år
Systemvetare: 17,3 miljoner – 35 år.
Datavetare: 16,8 miljoner – 31 år.
Matematiker & statistiker: 16,4 miljoner – 37 år.
Högskoleingenjör: 16,3 miljoner – 30 år.
Veterinär: 16,3 miljoner – 45 år.

Mellan
Agronom: 15,9 miljoner – 47 år.
Journalist: 15,7 miljoner.
Samhälls- och beteendevetare: 15,9 miljoner – 51 år.
Arkitekt: 15,7 miljoner – 50 år.
Psykolog: 15,4 miljoner – 52 år.
Kemist: 14,8 miljoner – 52 år.
Geovetare: 14,7 miljoner – 55 år.
Teolog: 14,4 miljoner – 63 år.
Receptarie: 14,1 miljoner – 64 år.
Sjuksköterska: 14,1 – 69 år.
Socionom: 14 miljoner – 84 år.

Lägst (tjänar aldrig in utbildningen)
Humanist: 13,8 miljoner.
Biolog: 13,8 miljoner.
Yrkeslärare: 13,7 miljoner.
Högstadie-gymnasielärare: 13,6 miljoner.
Social omsorg: 13,5 miljoner.
Biomedicinsk analytiker: 13,4 miljoner.
Sjukgymnast: 13,2 miljoner.
Lärare i praktiskt-estetiska ämnen: 13,2 miljoner.
Låg- och mellanstadielärare: 13 miljoner.
Tandhygienist: 12,7 miljoner.
Bibliotekarie: 12,7 miljoner. 
Arbetsterapeut: 12,8 miljoner. ­
Konstvetare: 12,5 miljoner.

(Källa: Saco:s rapport "Lönsamma studier", 2011.)

Fråga SYV