Varför måste det akademiska språket vara så komplicerat?

Som ny student är det lätt att bli överväldigad av alla märkliga begrepp och termer som florerar i den akademiska världen. Finns det något syfte med att allt ska vara så invecklat? Skulle inte alla må bättre av att få skriva lite mer personligt?

För att reda ut frågetecknen ringde vi upp Jeanna Wennerberg och Vendela Blomström, universitetslektor respektive universitetsadjunkt på Institutionen för svenska och flerspråkighet på Stockholms universitet. Tillsammans har de skrivit boken “Akademiskt läsande och skrivande” som handlar om hur du kan utveckla ditt akademiska språkbruk.

Varför måste det akademiska språket vara så komplicerat?
– Det finns en poäng med att alla som verkar inom samma vetenskapliga ämne har enats kring sättet de skriver på, och förhåller sig till det. På så sätt följer texterna ett mönster som effektiviserar läsningen, säger Vendela.

– När du har kommit fram till en vetenskaplig slutsats behöver du kommunicera den så koncist och precist som möjligt, så att alla läsare tolkar det på samma sätt. Då finns det helt enkelt inte plats för personliga – och potentiellt förvirrande – utsvävningar. Även om de av många läsare skulle uppfattas som humoristiska eller underhållande, säger Jeanna.

Det känns lite som att det akademiska språket alltid har sett likadant ut, stämmer det?
– Det akademiska språket, liksom det vardagliga språket, utvecklas hela tiden, men eftersom förändringen pågår konstant är den svårare att lägga märke till. Och skriftspråk utvecklas långsammare än talspråk, säger Vendela.

Men kan man inte skriva akademiskt och personligt, med inslag av till exempel humor?
– Jag tror att man måste fundera på vad syftet med den akademiska texten är. Visst skulle du kunna skriva mer underhållande texter, men när det finns ett gemensamt språkbruk skulle det stilbrottet kunna leda till att vissa skulle uppfatta din text som oseriös eller rentav plojig. Och i förlängningen kanske inte din vetenskapliga undersökning heller skulle tas på allvar – och därmed faller syftet med texten, säger Vendela.

Men går det inte att förändra synen på den akademiska texten och göra det okej med stilbrott?
– Kanske det, men det måste nog i så fall förändras inifrån. Du får ta seden dit du kommer och lära dig att behärska diskursen först, innan du förändrar det inifrån, säger Jeanna.

– Och om man verkligen vill skriva personliga vetenskapliga texter finns möjligheten att skriva populärvetenskapliga artiklar, som är forskares sätt att nå ut till allmänheten, säger Vendela.

Faktaruta

Så lär du dig det akademiska språket

  1. Läs mycket”Var uppmärksam på språket och stilen när du läser.”
  2. Skriv mycket – “Använd andra akademiska texter som förebilder. Det bästa sättet är att härma och öva.”
  3. Lär dig begrepp – “Slå upp och kontrollera att du förstår centrala begrepp inom ämnet. Tips: Gå in på En svensk akademisk ordlista på spraakbanken.gu.se för att lära dig vanliga allmänakademiska ord.”

Faktaruta

Akademisk ordlista

Här är några av de viktigaste orden att lära sig när du börjar plugga på högskolan:

Teori – En förenklad modell över verkligheten.

Empiri – Vetenskapliga studier av verkligheten.

Reliabilitet – Hur pass tillförlitlig undersökningen är.

Validitet – Att du har undersökt det som ska undersökas, och ingenting annat.

(källa: uppsatsguiden.se)

Fråga SYV