Yrkeshögskola eller universitet?

Du som vill plugga vidare har troligtvis märkt att det finns en massa olika valmöjligheter. Men hur beslutar du om du ska utbilda dig på ett universitet eller på en yrkeshögskola? Skillnaden mellan de två utbildningsformerna kan i vissa fall vara av stor vikt när du har avslutat dina studier.

De allra flesta studerar för att öka sina chanser till jobb, men ingen skola kan garantera dig arbete efter utbildningen. Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen, menar att man givetvis ska söka sig till den utbildning man är intresserad
av, men att det kan vara klokt att i förväg ta reda på hur efterfrågan på personal ser ut inom sitt blivande yrkesområde.

– En av de främsta skillnaderna mellan utbildningar som ges ut på universitet och de som ges ut på yrkeshögskolor,
är att så kallade YH-utbildningar är framtagna för att matcha behovet på arbetsmarknaden.

Det innebär att de ges ut då man konstaterat att efterfrågan av personal inom området är stor, oftast i regionen utbildningen erbjuds. Läser du en YH-utbildning har du med andra ord goda chanser till jobb efter studierna.

Då universiteten inte jobbar för att anpassa sina utbildningar efter behoven som finns, uppstår en risk för obalans inom vissa yrken mellan antalet nyutexaminerade och antalet platser att fylla på arbetsmarknaden.
– Högskolorna och universiteten planerar och dimensionerar
själva sitt utbud av utbildningar. Detta med mycket få undantag,
berättar Håkan Gustavsson.

Akademiska studier är alltså skapade efter andra principer än studier på yrkeshögskola, vilket innebär att man inte riktigt kan peka ut den ena utbildningsformen som bättre än den andra.
De är helt enkelt olika varandra.
– De fyller olika syften, är konstruerade på olika sätt och ställer
olika krav på förkunskaper. Men båda formerna är bra.

Faktaruta

5 frågor om yrkeshögskolan

1. VILKA UTBILDNINGAR FINNS?
I dag finns det 15 utbildningsområden med 100-tals olika yrken att välja mellan, allt från bagare och hotel manager till app-utvecklare och robotingenjör. Några exempel på områden är Hotell, restaurang och turism, Teknik och tillverkning, Kultur, media och design, Lantbruk och Data/IT.

2. VAD KRÄVS FÖR ATT BLI ANTAGEN?
För att var behörig till en utbildning inom yrkeshögskolan
måste du ha förkunskaper som motsvarar utbildning på gymnasienivå. Men reglerna är generösa och sökande
med olika bakgrund kan uppfylla behörighetskraven.

3. LÄNGE PLUGGAR MAN?
De flesta utbildningarna omfattar mellan ett och två års heltidsstudier, men de kan vara från ett halvår långa
och uppåt.

4. KOSTAR DET NÅGOT OCH KAN MAN FÅ CSN?
De allra flesta utbildningar inom yrkeshögskolan är avgiftsfria, men det finns en del som tar ut en studerandeavgift. På samtliga utbildningar måste du själv betala för litteratur och annat studiematerial, precis som på en högskoleutbildning. 
Alla utbildningar inom yrkeshögskolan berättigar till studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN).  Det gäller även under LIA-perioderna (Lärande i arbete) ute på en arbetsplats.

5. NÄR OCH HUR ANSÖKER JAG?
Eftersom olika yrkeshögskoleutbildningar startar vid olika tidpunkter varierar sista ansökningsdag från utbildning till utbildning. Kontakta skolan direkt för information och ansökningshandlingar. Du hittar alla utbildningar
och kontaktinformation till skolorna på yrkeshögskolan.se.

KÄLLA: YRKESHÖGSKOLAN.SE

Fråga SYV