Högskolan i 10 steg

Foto: Shutterstock

Tentor, studielån och nollning. För dig som aldrig pluggat på universitet förut kan det kännas både spännande och lite läskigt med allt nytt som väntar. Här får du en snabbgenomgång av bra saker att ha koll på – högskolan i tio steg!

1. Högskolepoäng
Först och främst är det bra att lära sig hur det funkar med högskolepoängen. Varje termin är 20 veckor och motsvarar 30 högskolepoäng, vilket innebär att en veckas studier motsvarar 1,5 högskolepoäng. Lyckas du genomföra hela läsåret på 40 veckor och sätter alla tentor går du hem med 60 högskolepoäng i ryggsäcken.
 
2. CSN
Studentplånbokens bästa vän – studiestödet. För att ha rätt till ekonomiskt stöd måste din utbildning vara godkänd av CSN. Du måste även studera minst 50 procent under tre veckors tid, vara yngre än 56 år gammal och ha klarat dina studieresultat från tidigare studier. För mer information besök CSN:s hemsida – i god tid innan du börjar plugga.
 
3. Nollning
På grund av sin historia har nollningen än i dag ett något skamfilat rykte, men frukta ej – nollningen är ett event i glädjens tecken. I dag är nollningen en fest där nya elever välkomnas och får en chans att lära känna nya vänner under roliga former. Det är helt enkelt dagar eller veckor som skapar en sammanhållning. Och kom ihåg: det finns inga måsten. Är det något du inte känner dig bekväm att ställa upp på så går det mer än bra att tacka nej.
 
4. Kurslitteratur
Skolböckerna kommer inte att ligga och vänta på skolbänken när du kommer till högskolan, de förväntas du ordna själv. Inför varje kurs får du en lista över vilka läroböcker du kommer att behöva. För att få tag i böckerna på billigaste möjliga sätt kan du leta begagnade eller låna på bibliotek. Det finns också många sajter för studentlitteratur, exempelvis dessa:
kurslitteratur.se
campusbokhandeln.se
bokborsen.se
begagnadeskolbocker.se
 
5. Pluggteknik
Att plugga effektivt och ”rätt” kan vara väldigt individuellt, men det finns några knep att ta till. För det första, var inte rädd för att ställa frågor, om något kan paja studieflödet så är det osäkerhet. Men mer konkret finns det gott om kurser i studieteknik, kolla om din skola erbjuder det. Prova också att plugga med andra, vissa får ut mer av att studera i grupp medan andra funkar bäst själva. Och leta böcker, det finns hjälpmedel.
 
6. Det akademiska språket
I kurslitteratur och under uppsatsskrivning funkar inte slang. Som akademiker gäller det också att lägga sig till med det akademiska språket. Som ny student kan det upplevas som rena grekiskan, men oroa dig inte – du kommer snabbt in i det. Det finns mycket att lära genom att läsa facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Här finns en lista över vanliga ord som är bra att kunna.
 
7. Grupparbeten
Är du en ensamvarg som helst jobbar ensam? Förbered dig på att kliva ut ur din comfort zone. Studier på högskolenivå innebär en hel del grupparbeten. Du sätts tillsammans med några klasskamrater ihop i ett lag som ska lösa arbetsuppgifterna tillsammans. Utöver den primära upgiften att lösa ett eller flera problem är detta också en lektion i samarbete, att lära sig jobba tillsammans med andra. Betyget sätts dock individuellt så se till att göra ett bra jobb även om gruppen havererar.
 
8. Examinationer
Det finns en gäng olika examinationsformer. Hemtentan är exakt vad den låter som, en tenta du gör hemma och besvarar med utförliga och skriftliga svar. Salstentan görs i skolan med kurskamraterna under bevakning. PM är en kort uppsats som görs själv eller i grupp. Duggan är en slags minitenta och en muntlig tenta är där du får redovisa och redogöra för dina svar under samtal med din lärare.
 
9. Föreningsliv
Som medlem i en studentförening får du kombinera nytta med nöje. En ansvarsroll i nära anslutning med dina intressen. Det finns ett stort urval av föreningar, främst på de stora lärosätena. Du kan exempelvis dj:a, arrangera fester eller gå med i en litterär förening.
Läs mer om livet i en förening här! 
 
10. Jobba extra
Många väljer att jobba extra under studierna då det kan vara skönt med en liten extraslant utöver CSN-pengarna, men det finns regler. Fribeloppet som det heter visar hur mycket du får tjäna utöver ditt studiemedel per kalenderhalvår. Har du till exempel fullt lån, alltså 26 veckor på ett halvår, får du tjäna 60 074 kronor. Fribeloppet påverkas också beroende på hur många procent du pluggar. Räkna ut ditt fribelopp på www.csn.se

Funderar du var du ska börja leta? Kolla in www.studentkortet.se/studentjobb för aktuella extrajobb för studenter!

Fråga SYV