Sommarjobb

Foto: Stock x.chng

Sugen på att komma ut och jobba? Behöver extra cash till kommande termin? Lägg ditt krut på att hitta ett spännande sommarjobb. Här får du all info du behöver.

Här får du tips och råd om hur du hittar sommarjobbet, sätter ihop en ansökan och förbereder dig inför anställningsintervjun. Du får också information om löner och skatter, hur ett anställningsavtal ska se ut, vilka regler som gäller för sommarjobbare m.m

Hitta sommarjobbet

De flesta sommarjobb hittar du inom service, handel och omsorg. Till exempel på restauranger och kaféer, i affärer och butiker, och inom vård och äldreomsorg. Dessutom brukar det behövas en hel del sommarjobbare till park- och trädgårdsarbete, frukt- och bärplockning, städning och olika typer av kontorsarbete. Ju fler områden du kan tänka dig att jobba inom, desto större chans att få jobb!

Här hittar du hundratals sommarjobb

Kolla annonser

Börja med att kolla platsannonserna i olika tidningar och på nätet. Tänk på att vara ute i god tid. De första annonserna brukar dyka upp redan strax efter jul.

Ta egna initiativ

Att leta efter sommarjobb i annonser är en bra början, men det räcker inte alltid. Många arbetsgivare som behöver sommarjobbare bryr sig nämligen inte om att annonsera efter personal. Istället ger de jobben till folk de känner till eller som själva hör av sig. Därför gäller det att vara aktiv och att ta lite egna initiativ.

Utnyttja ditt kontaktnät

Prata med alla du känner - släktingar, kompisar, grannar, lärare, tränare... Beta av dina föräldrars bekantskapskrets. Hör med kompisar om och i så fall var de fått sommarjobb - det kan ju finnas en öppning för dig med! Har du praoat eller praktiserat på någon arbetsplats? Ring och fråga om de behöver semestervikarier!

Sök upp arbetsgivarna

Om du vill jobba på ett kafé, en restaurang, i en butik eller liknande kan det löna sig att gå dit direkt och fråga om jobb. Andra arbetsplatser kan det vara bättre att ringa till först.  Ring upp och be att få skicka en ansökan eller ännu hellre att få komma och presentera dig och lämna ansökan personligen.

Skriva ansökan

Din ansökan ska bestå av ett ansökningsbrev och en CV eller meritförteckning.

Ansökningsbrev

Den viktigaste delen i din ansökan är ansökningsbrevet. Syftet med det är att presentera dig för arbetsgivaren och få honom eller henne att vilja ge just dig jobb. Skriv inte för långt (en A4-sida räcker) och försök att anpassa brevet till just det jobb du söker. Här är några punkter att utgå från:

Vem är du?

Berätta lite om dig själv - vad du heter, hur gammal du är, om du studerar, har några speciella intressen och hur du är som person. Koncentrera dig på de positiva sidorna i din personlighet. Är du pålitlig? Noggrann? Snabb? Glad? Trevlig? Hjälpsam? Har lätt för att lära? Var ärlig. Om du skriver att du är en spontan och utåtriktad person, men egentligen är ganska lugn och blyg lär det märkas när du kommer på intervju!

Vad kan du?

Den som ska anställa dig vill veta vad du kan tillföra på arbetsplatsen. Har du tidigare arbetslivserfarenhet ska du ta upp det i brevet och berätta vad du har jobbat med. Om du inte har arbetat förut har du kanske andra erfarenheter som kan vara intressanta? Tänk dig att du ska söka sommarjobb på ett dagis. Även om du aldrig tidigare har jobbat med barn kanske du har suttit barnvakt, tagit hand om småsyskon, varit knattetränare eller något annat som gett dig erfarenhet av barn.

Varför vill du ha jobbet?

Försök övertyga arbetsgivaren om att du verkligen vill arbeta hos honom eller henne. Berätta varför du söker det aktuella jobbet och vad du tror att det kan ge dig. Verkar det roligt och intressant? Spännande och lärorikt? Alla jobb är det kanske inte så lätt att skriva något översvallande positivt om, men ett arbete kan ju vara "nyttigt" eller ses som "en utmaning".

Meritförteckning/CV

Din meritförteckning eller CV ska innehålla uppgifter om din utbildning, eventuella arbetslivserfarenhet (arbetsgivare och arbetsuppgifter), språkkunskaper, datakunskaper, föreningsmeriter och andra meriter och erfarenheter som kan vara av intresse. Skriv kort och enkelt med tydliga rubriker. Be någon att på baksidan av pappret intyga att uppgifterna stämmer.

Betyg och intyg

Vissa arbetsgivare vill att du ska ta kopior på dina betyg och andra viktiga intyg och skicka med ansökan. Andra vill helst att du väntar och tar med dig papperen först om du blir kallad till intervju. Ring eller mejla för att höra vilket de föredrar.

Referenser

Det är bra att lämna namn och telefonnummer till en eller ett par så kallade referenser i din ansökan. En referens är en person som känner dig väl och som arbetsgivaren kan ringa upp för att höra lite mer om dig. Kolla med personen i fråga innan du anger den som referens - det gäller ju att han eller hon är beredd att prata om dig och dina fördelar!

Kontaktuppgifter

Sist men inte minst - glöm inte att lämna telefonnummer, adress och mejladress där du kan bli nådd!

Gå på anställningsintervju

Om du blir kallad till anställningsintervju är det viktigt att du gör ett bra intryck. Kom i tid, ta i hand och presentera dig med både för- och efternamn. Var vänlig och se folk i ögonen. Undvik att lukta rök, stark parfym eller vitlök.

Tänk på att dina kläder är viktiga för det intryck du gör. Ska du söka jobb i en trendig butik eller på ett kafé väljer du andra kläder än om du ska söka jobb på ett kontor. Det är inte meningen att du ska göra om dig själv, men en viss anpassning till det jobb du söker kan vara ett smart drag.

Att gå på anställningsintervju kan vara jättenervöst men försök att behålla lugnet. Var dig själv, lyssna noga på de frågor du får och svara så tydligt som möjligt. Var beredd på att svara på frågor som:

Kan du berätta lite om dig själv?

Varför söker du det här jobbet?

Vilka är dina starka sidor?

Vilka är dina svaga sidor?

En av de viktigaste sakerna att tänka på vid en intervju är att visa intresse för tjänsten, ställ frågor, var engagerad och nyfiken.

Anställningsbevis

När du får besked om att du fått jobb ska du så fort som möjligt se till att få ett skriftligt anställningsbevis. Om du och arbetsgivaren skulle ha olika uppfattningar eller hamna i konflikt om någonting som rör din anställning har du ett papper som visar precis vad som gäller! I anställningsbeviset ska följande punkter finnas med:

Arbetsuppgifter: Vad ska du jobba med?

Anställningstid: Mellan vilka datum ska du jobba?

Arbetstid: Hur många timmar per vecka ska du jobba? Vilka tider? Förekommer jobb på kvällar och helger?

Lön: Hur mycket tjänar du?

Lönetillägg: Hur stor ersättning får du om du jobbar obekväm arbetstid och/eller övertid?

Uppsägningstid: Med hur kort varsel har arbetsgivaren rätt att säga upp dig? Och med hur kort varsel kan du säga upp dig själv? Det är vanligt med en månads ömsesidig uppsägningstid, men vid kortare anställningar som sommarjobb kan uppsägningstiden vara kortare.

Regler och rättigheter

Det händer ibland att företag försöker utnyttja unga sommarjobbare. Därför kan det vara bra att känna till vilka regler som gäller för dig som sommarjobbar och vilka rättigheter du har.

Du som är under 15 år Du som är minst 13 år gammal, men ännu inte har fyllt 15 år får jobba max 7 timmar per dag, och högst 35 timmar i veckan. Du får inte jobba före klockan sex på morgonen eller efter klockan åtta på kvällen.

Du måste vara ledig minst 14 timmar i sträck per dygn, och ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Om din arbetsdag är mer än 4,5 timmar lång har du rätt till 30 minuters rast någon gång under dagen.

Du som är mellan 15 och 16 år Du som är minst 15 år gammal, men ännu inte har fyllt 16 år får jobba max 8 timmar per dag, och högst 40 timmar i veckan. Du får inte jobba före klockan sex på morgonen eller efter klockan åtta på kvällen.

Du måste vara ledig minst 14 timmar i sträck mellan två arbetsdagar, och ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Om din arbetsdag är mer än 4,5 timmar lång har du rätt till 30 minuters rast någon gång under dagen.

Du som är mellan 16 och 18 år Du som är minst 16 år gammal, men ännu inte har fyllt 18 år får jobba max 8 timmar per dag, och högst 40 timmar i veckan. Du får inte jobba före klockan sex på morgonen eller efter klockan elva på kvällen.

Du måste vara ledig minst 12 timmar i sträck mellan två arbetsdagar, och ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Om din arbetsdag är mer än 4,5 timmar lång har du rätt till 30 minuters rast någon gång under dagen.

Du som är över 18 år För dig som fyllt 18 år och är myndig gäller samma regler som för alla andra som jobbar. Det innebär att din ordinarie arbetstid får vara högst 40 timmar i veckan. Du får inte jobba före klockan fem på morgonen eller efter klockan tolv på natten, såvida du inte har ett jobb som innebär att arbetet måste göras på natten (t.ex. om du jobbar i ett bageri eller inom vården).

Du har rätt att vara ledig minst 11 timmar i sträck per dygn och minst 36 timmars i sträck varje vecka. Lagen säger också att efter högst fem timmars arbete har man rätt till en rast med möjlighet till mat och vila.

OBS! Du som är under 18 år får inte jobba övertid.

Lön och ersättningar

På många arbetsplatser finns det så kallade kollektivavtal som garanterar att du som anställd får en viss lägstalön. Avtalen ser olika ut i olika branscher och för olika yrken, men överallt gäller att man tjänar mer ju äldre man är.

Om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats, eller om du är osäker på hur mycket du borde tjäna, kan du vända dig till facket för att få reda på vilken lön som är rimlig för dina arbetsuppgifter och för din ålder.

OB-tillägg

Om du jobbar på obekväm arbetstid har du rätt till OB-tillägg. Det innebär att du får en högre timlön om du jobbar kvällar, nätter och helger. Vardagar efter klockan 18.00, lördagar efter klockan 12.00 och hela söndagar brukar räknas som obekväm arbetstid. OB-tillägget blir vanligtvis högre ju mer "obekväm" arbetstiden är. Påslaget på din vanliga lön är kanske 30 procent efter klockan sex på kvällen, medan det kan stiga till det dubbla efter klockan tio.

Övertidsersättning

Om du jobbar mer än 40 timmar i veckan har du rätt till övertidsersättning. Det innebär att du för de extra timmar du jobbar ska ha en högre timlön än på din vanliga arbetstid.

Semesterersättning

Alla som jobbar har rätt till semesterersättning. Semesterersättningen ska enligt semesterlagen vara minst 12 procent av din lön. Har du tjänat 10 000 kronor ska du alltså ha minst 1 200 kronor i semesterersättning. Det vanligaste är att man får semesterersättningen som en klumpsumma i samband med den sista löneutbetalningen. Kolla ditt lönebesked - det händer att arbetsgivare slarvar med att betala ut semesterersättning.

I samband med att du får din lön ska du alltid se till att få en skriftlig lönespecifikation. Förutom lönesumman ska där finnas uppgifter om hur många timmar du har arbetat, hur mycket skatt som dragits från din lön och om du fått någon semesterersättning. Eventuell övertidsersättning och OB-tillägg ska också finnas redovisad, liksom hur mycket som dragits från lönen om du varit sjuk. Kolla att allt stämmer!

Skatt

Om du tjänar mindre än 18 200 kronor på ett helt år behöver du inte betala någon skatt alls. Om du tjänar mer än 18 200 kronor måste du betala skatt, men eftersom du bara jobbar en del av året behöver du inte betala lika mycket i skatt som om du hade jobbat året om.

Om du tjänar mer än 18 200 kronor och alltså ska betala skatt kan du begära jämkning. Skattemyndigheten räknar då ut hur mycket skatt du ska betala och meddelar din arbetsgivare, som drar skatten från din lön och betalar in den till skattemyndigheten. Om du inte begär jämkning kommer arbetsgivaren att dra och betala in för mycket skatt. Pengarna får du inte tillbaka förrän i augusti eller september året efter du jobbat. Du kan ansöka om jämkning direkt på Skatteverkets webbplats.

Sjukdom

Om du skulle bli sjuk och måste vara borta från jobbet får du ingen lön. Däremot kan du ha rätt till sjuklön istället. Reglerna hänger samman med hur lång din anställning är.

Anställd minst en månad

Om din anställning varar i minst en månad får du sjuklön från och med andra dagen du är hemma. Första dagen är en så kallad karensdag då du inte får någon ersättning alls. Från och med dag två får du 80 procent av lönen.

Anställd kortare än en månad

Om du har en anställning som varar kortare än en månad måste du ha arbetat minst 14 dagar i rad för att ha rätt till sjuklön. Blir du sjuk efter det har du först en karensdag och sedan cirka 80 procent av lönen från och med andra sjukdagen.

Arbetsintyg och betyg

Innan du slutar ditt sommarjobb ska du se till att få ett arbetsintyg. Det är ett intyg där det står var du har jobbat, hur länge du varit anställd, hur många timmar du har jobbat och vad du har jobbat med. Be gärna om ett skriftligt omdöme också - ett arbetsbetyg - där det står några rader om hur du skött ditt arbete och hur du är som person. Arbetsintyget och/eller betyget kan du visa upp när du ska söka jobb i framtiden!

Fråga SYV