Historia: Mediernas historia

Snabba tekniska förändringar har skapat en medvetenhet om mediers betydelse och inflytande i vårt samhälle. Kommunikation har varit nyckeln till mänsklig existens sedan den mänskliga kulturens födelse och genom att studera Mediehistoria får du lära dig att analysera och tolka mediers innehåll, form och användning i ett historiskt perspektiv.

Kursinnehåll

De fyra delkurserna är kronologiskt upplagda och berör de viktigaste utvecklingslinjerna i mediehistorien. Kommunikation genom text, ljud och bild diskuteras kontinuerligt i relation till ekonomisk, politisk, kulturell och social förändring. Grundläggande begrepp för mediehistoria introduceras. Kursen utgår från ett brett mediebegreppet och idén att olika medieformer måste förstås i relation till varandra.

Kursen består av fyra kronologiska delkurser. Den första delkursen utgör en introduktion till ämnet mediehistoria. Kronologiskt täcker kursen förhistorisk tid fram till och med 1500-talet. Viktiga teman är de första skriftsystemen, relationen mellan muntliga och skriftliga kulturer, introduktionen av boktryckarkonsten med dess kopplingar till tidens religiösa konflikter och formandet av nationalstater.

Den andra delkursen behandlar mediehistoriens grunddrag med tonvikt på 1600-, 1700- och första halvan av 1800-talet. Teman som behandlas är framväxten av en offentlig sfär och medier i relation till den växande industrikapitalismen. I synnerhet tittar vi närmare på nyhetsmedier, yttrandefrihet och censur, postsystemet och populärkultur i form av skillingtryck.

Den tredje delkursen följer framväxten av det moderna medielandskapet från mitten av 1800-talet fram till 1940-talet. I fokus står utvecklingen medier såsom telegrafiska kommunikationssystem. Till exempel ser vi närmare på förändringarna i det sena 1800-talets press, hur tidningsmedarbetarna förvandlades från skribenter till professionella journalister, samt reklam och konsumtion i massamhället. Kursen omfattar dessutom ljudmedier som fonografen, telefonen och radion, och behandlar den tidiga filmen och propagandamedier under de två världskrigen.

Den sista delkursen fokuserar de nya medieteknologier som uppkom och spreds efter 1940. En tydlig betoning ligger på digitala medier och nätverkskulturer, liksom på televisionens och filmens breda inflytande. Viktiga teman är den kulturella förståelsen av teknologisk utveckling, intermedialitet samt relationen mellan nya och gamla medier. Vi behandlar också presslandskapets och journalistikens förändrade villkor, liksom analoga och digitala ljudmedier. 

Kursdesign

I undervisningen varvas föreläsningar med grupparbeten, diskussioner och redovisningar, baserade både i klassrummet och på vår digitala lärplattform. Du kommer att öva din förmåga att skriva och analysera i en egen blog, i papers och diskussionsforum på nätet. Tillsammans med dina kurskamrater kommer du att granska såväl historiskt källmaterial som sekundärlitteratur och träna dig i muntlig framställning. All undervisning sker på engelska.

Studiemiljön

Historiska institutionen i Lund är en av landets största forskningsmiljöer i historia med forskning inom alla epoker från tidig medeltid till samtidshistoria. På grundkursen i mediehistoria undervisas du av framstående forskare. Historiska institutionen finns i LUX, Lunds välutrustade humanist- och teologcentrum, med tillgång till modernt forskningsbibliotek, läsplatser och lunchrestaurang.

Efter utbildningen

Kursen kan ingå i en Filosofie kandidatexamen vid sidan om ett huvudområde. Mediehistoria fungerar väl som ett komplement till andra ämnen, förutom historia, exempelvis journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap, informationsvetenskap, konst- och filmvetenskap, sociologi, statsvetenskap eller genusvetenskap.

Mediehistoria har du nytta av i en mångfald av yrken så som historie- eller medielärare, journalist, kommunikatör, museiintendent, bibliotekarie, bokförläggare, arkivarie, utredare med flera. I dagens samhälle finns en efterfrågan på historisk kunskap.

https://www.ht.lu.se/kurs/HISB21/