Nästan 50 000 personer tog sig an högskoleprovet på lördagen, 3 000 fler än förra hösten.
– Jag kommer att få 2,0, säger Felicio de Costa, en av de som skrev provet.
Bara omkring en procent brukar få högsta resultatet, 2,0. Felicio de Costa, 40 år, har gjort provet flera gånger och vid två tillfällen nått upp till 1,9.
– Jag är helt säker på att jag kommer att få 2,0. Kanske inte i dag, men det kommer att bli så. Jag ska in på läkarlinjen, säger han till TT i provets lunchpaus på Södra latins gymnasium i Stockholm.
De delprov som klarats av på förmiddagen är svensk ordförståelse, engelska och matematik.
Också Johanna Rasch, 20 år, vill bli läkare. Då krävs högsta betyg i alla ämnen – eller den åtråvärda siffran två på provet. Hon tog studenten i höstas och betygen räcker inte till.
– Det kändes rätt bra i dag. Orddelen gick bra. Men sedan kommer diagram och tabeller, det blir svårare, säger hon.
En av de yngre bland provskrivarna är Elias Kraus, 17 år. Han gör provet för att få ta det lite lugnare i skolan:
– Jag vill slippa plugga så hårt, men jag siktar på att komma in på ekonomiprogrammet, säger han.
Lördagens prov är det näst sista i nuvarande tappning. Nästa höst tas ett nytt prov i bruk med större tonvikt på analytisk förmåga och mindre på verbal.
Fakta: Giltigt i fem år
Högskoleprovet kan göras två gånger om året, på våren och på hösten. Resultatet är giltigt för att söka till högskolan i fem år framåt.
Provet består av fem delar:
DTK – att hämta och tolka information ur diagram, tabeller och kartor.
LÄS – att förstå innehållet i svenska texter.
NOG – att hantera matematiska och logiska problem.
ELF – att läsa och förstå engelsk text.
ORD – att förstå ord och begrepp.
Från och med hösten 2011 införs ytterligare tre delprov. Provet kommer då att ha åtta delprov.
De tre nya är meningskomplettering, problemlösning och kvantitativa jämförelser.
Källa: Högskoleverket.
TT
