Ekologiskt tänkande, närodlade produkter och en längtan efter att leva i samklang med naturen. Trenden är tydlig och gör att lite udda utbildningar som biodling ökar i popularitet.
Svensk honung är en bristvara, bara hälften av den honung vi svenskar stoppar i oss är svensk. Det finns en nationell målsättning att antalet bisamhällen i Sverige ska fördubblas. Och intresset för att utbilda sig till professionell biodlare ökar.
– Jag tror att det är en del av trenden just nu, man är mer miljömedveten, det ska vara närproducerat och ekologiskt, man vill handla i gårdsbutiker, säger Pia Gerdin som tillsammans med Bo-Göran Nilsson är anordnare av yrkeshögskoleutbildningen som leder till examen i yrkesbiodling.
Yrket biodlare är relativt ungt, av tradition är biodling endast en hobby, men sedan 20 år tillbaka finns det biodlare som livnär sig på det. Den traditionella hobbybiodlaren var en äldre man, men nu söker sig fler och fler yngre till yrket.
– Vi har flera som börjar utbildningen som aldrig har ägt ett bisamhälle. Det är viktigt att poängtera att man ska bli biodlingsföretagare, att det ska ge en inkomst. Det finns många biodlare som är jätteduktiga på bin och deras beteende, men som inte är företagare. Det är viktigt att vara mångsidig, säger Pia.
Att vara biodlare väcker ofta positiva reaktioner berättar Pia Gerdin som själv är biodlare.
– Vissa tycker att bin är obehagliga men honung är något i stort sett alla har ett positivt förhållningssätt till. De flesta blir fascinerade, nyfikna och ställer många frågor, säger Pia.
Wahib Mohamed matar de vintertrötta bina med sockervatten. Han är den som sköter om föreningen Hidde Iyo Dhaquans bisamhällen i Seved. Här får barn lära sig om bin, honung och pollinering.
Kina Lezanska Sjölin
Biodling hett i Malmö
Att odla bin är den nya urbana odlingstrenden.
Hos föreningen Hidde Iyo Dhaquan i Malmö sköter Wahib Mohamed om två bikupor och i vår blir det ytterligare tillökning. På Operans tak har två bisamhällen gett ett par hundra kilo honung som sålts i butiken och i Enskifteshagen drar stadsodlarna i nätverket Mykorrhiza igång ett stort honungsprojekt i år.
– Det verkar som att alltfler börjar få upp ögonen för hur viktigt binas pollinering är för ekosystemet. Det är en dimension av stadsodling som blir allt mer populär, säger Pontus Dowchan, en av föreningens många biodlingsintresserade.
Mykorrhiza fick nyligen klartecken för sitt honungsprojekt i Enskifteshagen i Sofielund- och med det en kvarts miljon i stöd från Malmö stads miljöanslag.
– Staden lämpar sig också väldigt bra för biodling, och det finns rik tillgång på blommor och växter i parker och trädgårdar, säger Pontus Dowchan.
Kanske är biodlingen den nya urbana trenden efter surdegen?
– Jo, det ligger nog något i luften. Det är en ny aspekt av miljöintresse och det är många som hör av sig till oss som vill odla, säger Pontus Dowchan.
Johanna Boussard / Johanna G Jimenez
