Visa allastudier.se som: Mobil

Högskola

Hitta högskolor och utbildningar

Välj bland alla svenska högskoleutbildningar och alla högskolor och universitet i vår sökmotor. Du går enkelt vidare till ansökan från varje utbildning.

Ansökan och antagning till högskola och universitet

Vi har samlat allt du behöver veta om ansökan till högskolan och antagning till högskolan i egna artiklar. Du hittar också fler tips om högskolan i menyn.

Studiemedel och kostnader

Kostnader

Undervisningen på högskola och universitet är gratis för alla studenter inom EU och EES-området, oavsett om det rör sig om ett statligt eller privat lärosäte. Däremot måste du själv betala kurslitteratur och annat studiematerial. Om du studerar på minst halvtid har du rätt till studiemedel.

Från och med höstterminen 2011 är studenter från länder utanför EES-området skyldiga att betala för utbildningen.

Studiemedel

Alla högskole- och universitetsutbildningar berättigar till studiemedel från CSN.

Läs mer om lån och bidrag från CSN på csn.se 

Det finns en gräns för hur lång tid du kan få studiemedel. För studier på högskola och universitet ligger denna på 240 veckor, vilket motsvarar 6 års studier.

Första gången du söker studiemedel görs ingen prövning av tidigare studieresultat, men sedan krävs att du håller en viss studietakt. Om du studerar heltid så måste du första året med studiemedel ta i regel minst 37 högskolepoäng (hp), och därefter minst 45 högskolepoäng (hp) per år om du studerar på heltid. På vissa utbildningar, till exempel läkar-, farmaceut- och veterinärutbildningarna, gäller andra regler.

Kravet på studie­resultat utgår från det antal poäng du får studie­medel för. Om du exempelvis har studie­medel i 40 veckor på heltid, ställer de kravet utifrån 60 hp även om du läser fler poäng.

Att studera på Högskola och universitet

Lite information om att plugga på högskola och universitet:

  • Utbildningarna ges som program eller fristående kurser
  • Du studerar ett ämne i taget och fördjupar dig i det
  • Få lärarledda timmar, du tar stort ansvar att läsa på egen hand och planera din tid
  • Fokus ligger på teori och forskning, liten del praktisk
  • Kärnan i högskolestudier är att du ska lära dig tänka kritiskt, värdera information och se samhälle och vardag ur flera perspektiv
  • Vanligaste studielängden 3-5 år
  • Du kan ofta välja att läsa på distans och med flexibel studietakt

Vad finns det för utbildningar?

Det finns tusentals utbildningar på högskolan och universitet att välja mellan. Det finns långa utbildningar och korta, sådana som leder direkt till ett specifikt yrke och sådana som är mer öppna. Man brukar dela in utbildningarna i följande ämnesområden:

Humaniora: språk, filosofi, etnologi, religionsvetenskap, litteraturvetenskap med mera.

Samhällsvetenskap: Ekonomi, juridik, statsvetenskap, sociologi, psykologi, statistik med mera.

Naturvetenskap: biologi, kemi, fysik, matematik, lant- och skogsbruk, miljö med mera.

Vård och medicin: läkare, tandläkare, sjuksköterska, barnmorska, apotekare, veterinär med mera.

Teknik: arkitektur, byggteknik, datateknik, kemiteknik, maskinteknik, industridesign med mera.

Tvärvetenskap: arbetsvetenskap, genusvetenskap, humanekologi med mera.

Konstnärliga ämnen: konst, musik, drama, dans, design, foto med mera.

När du studerar på högskolan kan du antingen läsa fristående kurser eller gå ett färdigt utbildningsprogram.

Kurser och program

Program

Högskolan bestämmer vilka kurser som ska ingå
Du är garanterad plats på de kurser som ingår i programmet
Leder alltid till en examen
Alla yrkesexamina, till exempel läkarexamen och civilingenjörsexamen, kan du bara få om du följer ett program.

Program som leder till yrkesexamen:

Fristående kurser

Du väljer fritt vilka kurser du vill läsa och i vilken ordning
Du måste söka och bli antagen till varje enskild kurs
Du måste själv kombinera ihop kurser till en examen. I vissa fall kan du nå samma examen genom att läsa fristående kurser som genom att gå ett program

Poäng

Alla kurser och utbildningar på högskolan mäts i högskolepoäng och talar om utbildningens omfattning.

1 termin 30 högskolepoäng (hp)
1 år 60 högskolepoäng (hp)
2 år 120 högskolepoäng (hp)
3 år 180 högskolepoäng (hp)
4 år 240 högskolepoäng (hp)

Examination och Betyg

Varje kurs på högskolan avslutas med någon form av examination.
Det kan vara till exempel:

  • Skriftlig tentamen (”tenta”)
  • Muntligt förhör (”munta”)
  • Inlämningsuppgift
  • PM
  • Uppsats
  • Laboration
  • Grupparbete

En uppsats skriver du med stöd från en handledare. När uppsatsen är färdig ska den försvaras vid ett seminarium som kallas ”opponering”, då andra studenter (”opponenter”) får ge konstruktiv kritik och ställa frågor kring uppsatsen.

Betyg

Ditt resultat på examinationen avgör vilket betyg du får på kursen. Den betygsskala som oftast används inom högskolan har tre betygssteg:

Väl godkänd (VG)
Godkänd (G)
Underkänd (U)


Enskilda utbildningar kan ha både fler och färre betygssteg. På vissa högskolor har man infört den europeiska ECTS-betygsskalan. Den består av fem godkända betyg: A, B, C, D, E – och två underkända betyg: Fx och F. (Fx ligger nära gränsen för godkänt medan F är klart underkänt).

Om du skulle bli underkänd på en kurs har du rätt att göra om examinationen vid ett senare tillfälle. Ibland får man försöka hur många gånger som helst, men högskolan kan sätta en gräns.

Utbildningsnivåer och examen

All utbildning på högskolan och universitet är indelad i tre nivåer:

  • Grundnivå
  • Avancerad nivå
  • Forskarnivå

Grundnivå Högskoleexamen, 120 hp, dvs två års heltidsstudier
Kandidatexamen, 180 hp, dvs tre års heltidsstudier
Avancerad nivå Magisterexamen, 80 hp, dvs ett års heltidsstudier
Masterexamen, 120 p, dvs två års heltidsstudier
Forskarnivå Licenciatexamen, 120 hp, två års heltidsstudier
Doktorsexamen, 240 hp, dvs fyra års heltidsstudier


Inom högskolan och på universitet finns två huvudtyper av examen: generell examen och yrkesexamen.

Generell examen

Generella examina är breda och kan leda till jobb inom olika områden. Många utbildningsprogram leder fram till en generell examen, men du kan också få en generell examen genom att läsa fristående kurser.

Yrkesexamen

För att få jobba inom vissa yrken krävs att man har legitimation eller viss behörighet. Utbildningsprogram som leder till sådana yrken (till exempel läkare och arkitekt) leder till en yrkesexamen. Du kan inte få en yrkesexamen genom att läsa fristående kurser.

Det finns drygt 40 olika yrkesexamina. Några exempel är apotekarexamen, arkitektexamen, barnmorskeexamen, civilingenjörsexamen, lärarexamen, psykologexamen och tandläkarexamen.

Läsåret

Läsåret på högskolor och universitet sträcker sig normalt från månadsskiftet augusti/september till början av juni, och är indelat i två terminer.

Hösttermin augusti/september - mitten av januari
Vårtermin mitten av januari - juni

Mer om studier på högskola

Studiefakta: Så funkar antagningen till högskolan

Så väljer du rätt högskola

Studiefakta: Plugga på distans vid högskola och universitet

Hon tar svenska högskolepoäng från beachen

Sex tips: Så hittar du studentbostad

Studiefakta: Studera utomlands - på högskola

Senast uppdaterad: 24 jul 2019

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad: 2015-10-19

Högskola: Sen anmälan öppen till kursstart

På många utbildningar kan man göra en sen anmälan, ända fram till kursstart. Då gäller först till kvarn. 

Läs mer
Senast uppdaterad: 2016-03-21

Bra läge att starta eget under studierna

Starta eget under studietiden för att skaffa dig arbetslivserfarenhet och få utrymme att göra det du vill, utan att behöva ta stora risker ekonomiskt.

Läs mer
Senast uppdaterad: 2016-04-12

Distansstudier på högskola

Studenter som läser på distans har ökat explosionsartat de senaste årtiondet. Att vara uppkopplad utan kurskamrater kräver självdisciplin och motivation.

Läs mer