Statistiken visar att det genomsnittliga meritvärdet bara påverkats marginellt efter att den nya betygsskalan införts. Pojkarnas betyg ökade mest.
Under våren 2013 gick den första årskullen ut med slutbetyg enligt den nya betygsskalan A-F. Våren 2013 ökade pojkarna sitt genomsnittliga meritvärde med 2,6 poäng till 202,1 poäng medan flickornas meritvärde ökade marginellt med 0,2 poäng till 224,0 poäng. Det är den största förbättringen för pojkarna sedan 1998. Flickorna har fortfarande i snitt drygt 20 meritvärdespoäng mer än pojkarna. I sju kommuner har pojkarna högre meritvärde än flickorna.
Nyinvandrade elever har svårast att klara skolan
Det var endast 27,8 procent av de nyinvandrade eleverna som var behöriga till yrkesprogram. Det finns ingen större skillnad mellan elever som är födda i Sverige eller elever som är födda utomlands som invandrat till Sverige före ordinarie skolstart, då det gäller betyg eller behörighet till gymnasieskolan. Elever som kommit till Sverige efter ordinarie skolstart har däremot generellt sett lägre betyg än övriga elever, och färre är behöriga till gymnasieskolan.
– Det är viktigt att man ger ett bra stöd till nyinvandrade elever så att de får en bättre möjlighet att klara av sina studier. Skolverket arbetar just nu med kompetensutveckling i olika former för att öka skolornas kunnande och förståelse för nyanlända elevers situation och lärande, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.
Högre betyg på fristående skolor
16 procent av eleverna gick i en fristående skola. Andelen elever med högutbildade föräldrar var högre i fristående skolor jämfört med kommunala skolor. Fristående skolor har över tid haft högre genomsnittligt meritvärde än kommunala skolor. Skillnaderna har varierat mellan 19-26 meritvärdespoäng sedan 1998 och 2013 var skillnaden 22 poäng. Det genomsnittligt meritvärde för fristående skolor var 231 och 209 för kommunala skolor. Skillnaden mellan flickors och pojkars gymnasiebehörighet är mindre på fristående skolor.
Barn till högutbildade föräldrar klarar skolan bäst
Närmare 30 procent av eleverna vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning fick inte godkänt betyg i ämnet matematik. Motsvarande andel för elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning var 3,5 procent. Av elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning var det 16,6 procent som fick betyget A i ämnet matematik. Motsvarande andel för gymnasial- och förgymnasial utbildning var 4,8 respektive 2,2 procent.
12,4 procent saknar gymnasiebehörighet
Våren 2013 var det 12,4 procent som saknade behörighet att söka till gymnasieskolan vilket är i stort sätt oförändrat jämfört med förra året då 12,5 procent saknade behörighet. Av de elever vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning var det drygt hälften som hade behörighet till gymnasieskolan. Bland de elever som invandrat efter skolstart saknade 48 procent behörighet att söka gymnasieskolan.
Ny betygsskala men stabilt meritvärde
Eleverna som avlutade årskurs 9 våren 2013 var de första att få slutbetyg enligt den nya betygsskalan. Statistiken visar att det nationella betygssnittet påverkats marginellt trots förändringen. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat med drygt en poäng från 211,4 förra året till 212,7 i år.
Hitta gymnasieutbildningen
Sök bland Sveriges alla gymnasieutbildningar i gymnasium.se:s sökfunktion
AllaStudier.se
