Studenter anser sig ha bättre ekonomi nu än för två år sedan. Trots det tycker två av tre att det är svårt att leva på studiemedlet. SFS anser att studiemedlet bör höjas med 700 kronor i månaden.
Centrala studiestödsnämnden har sammanställt svar från 4 000 vuxenstuderande, främst högskolestudenter, om privatekonomin. Resultat: Andelen studiemedelstagare som får bidraget och lånet att täcka alla utgifter har ökat sedan 2009. Likaså är det en högre andel studerande som klarar en oförutsedd utgift på 1 000 kronor. Sammantaget är drygt sex av tio nöjda med sin ekonomiska situation, även det en högre andel än 2009.
Men fortfarande har en majoritet, två av tre, svårt att leva på enbart studiemedel. Och för en fjärdedel av dem är extraknäck ett måste för att ha råd med studierna. Så ser det ut trots att fribeloppet höjdes kraftigt den 1 januari 2011. Fribeloppet är den nivå en studerande får ha i inkomst utan att studiemedlen reduceras.
– Resultatet tyder på att höjningen av fribeloppsgränsen haft en begränsad effekt på de studerandes arbete. De som arbetar väljer dock att arbeta något mer än tidigare, säger Carl-Johan Stolt,vid CSN:s utvärderings- och statistikenhet.
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) anser att studiemedlet bör höjas med drygt 700 kronor för att täcka de nödvändigaste utgifterna.
– Utvecklingen går i rätt riktning, men det är fortfarande två tredjedelar som säger att studiemedlet inte räcker, säger Sabine Pettersson, vice ordförande i SFS.
Nära hälften av dem som deltagit i undersökningen har ett jobb vid sidan av. Då ska man veta att en del av de tillfrågade inte har studiemedel alls, utan klarar sig på lön och/eller sparpengar alternativt föräldrars eller makes/makas inkomst.
Mer om studentekonomi
Så mycket får du i studiemedel
Stipendier - så hittar du dem och ansöker
TT / AllaStudier.se
