Den svenska skolan fortsätter att visa dåliga resultat i de senaste internationella jämförelserna. Både i läsförmåga och matematik dalar resultaten ytterligare, och forskare varnar för följderna.
Vill du vara med och göra svensk skola bättre? Sök en lärarutbildning!Drygt 10 000 svenska skolelever har deltagit i undersökningarna PIRLS och TIMSS. Resultat: Matematik är fortsatt det stora problemämnet, eftersom de svenska eleverna – fjärde- och åttondeklassare – presterar en bra bit under EU/OECD-snittet.
Sett i ett längre perspektiv har svenska åttondeklassares resultat försämrats mest av alla EU/OECD-snittet. Nu ligger Sverige snäppet före Kazakstan, men långt efter Finland och Danmark. Dessutom fortsätter fjärdeklassarnas läsförmåga att försämras. Det enda tydligt positiva resultatet är att fjärdeklassarna blivit bättre i naturvetenskap.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström summerar läget som "bekymmersamt":
– Mest oroväckande är den fortsatta resultatförsämring i matematik. Samtidigt är det väldigt intressant att de svenska eleverna lär sig mindre mellan fyran och åttan än elever i andra länder. Där gör alltså skolorna något som den svenska skolan inte gör lika bra.
Enligt professorn och läsexperten Caroline Liberg vid Uppsala universitet har svenska elever drabbats av en pedagogik som betonat det egna lärandet. Den försämrade läsförmågan kan få allvarliga konsekvenser, enligt Liberg:
– Visserligen läser vi alla mer än för 50 år sedan, men det är främst korta texter på nätet – Wikipediastuket.
Tekniken konkurrerar ut den traditionella läsningen. Det tror fjärdeklassare på Elinsborgsskolan i Stockholmsförorten Tensta är förklaringen till den försämrade läsförmågan.
– Eftersom det kommit ny teknik, som Iphone, kanske barnen inte har tid att läsa. De bara spelar på mobilen, säger Armando Mourad, en av skolans fjärdeklassare.
Klasskompisen Gabriella Chammas tror också att mobiltelefoner, datorer och tv stjäl allt mer tid.
– Sedan kanske man inte orkar göra sina läxor, säger hon.
För att förbättra läsresultaten krävs mer lästid. Gabriella föreslår en lässtund om tio minuter i skolan, varje dag, plus en daglig läsläxa som tar minst lika lång tid. Armandos förslag är att börja skoldagen i lugn och ro med 30 minuters tyst läsning.
Även när det gäller matten föreslår barnen fler hemläxor. Armando vill dessutom ha fler matteprov.
Men det är också tydligt att något händer med matten när barnen gått några år i skolan.
– Först var det plus och minus och då var jag bra. Sedan kom multiplikation. Då blev jag dålig, säger Gabriella.
Eller som Armando uttrycker det:
– Matte har blivit tråkigare för mig. Nu ska vi räkna fem gånger 38. När vi var små var det "om Lisa har tre godisbitar och får två till, hur många har hon då". Det var roligare.
