Så funkar den nya betygsskalan

Foto: Klara Leo

Nu gör den nya betygsskalan sitt intåg i skolan. Med den ska det bli enklare att sätta exakta betyg – men det blir också mycket svårare att nå upp till ett A.

Den sexgradiga betygsskalan gör nu intåg på allvar i den svenska gymnasieskolan. Med hjälp av bokstäverna A till F (där F är underkänt) ska det bli lättare för lärarna att bedöma vad eleven kan. Skolk kan innebära att eleven kan få ett streck.

Systemet innebär hårdare krav på eleverna. Förr kunde man kompensera brister på en lägre betygsnivå med styrkor på en högre, och därmed klara kraven för ett visst betyg. Den möjligheten försvinner i det nya systemet.

v Hoppa vidare till resten av artikeln v 

Här är de nya betygen

Nya betygsskalan är sexgradig med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg.

A motsvarar det nuvarande MVG

B motsvarar ett betyg mellan nuvarande VG och MVG

C motsvarar nuvarande VG

D motsvarar ett betyg mellan G och VG

E motsvarar nuvarande G

F motsvarar nuvarande IG

– (streck) Vid så pass mycket skolk att läraren inte kan sätta betyg får eleven ett streck istället

Betygens värde

A – 20
B – 17.5
C – 15
D – 12.5
E – 10
F – 0

Var är du i dina studier?

Börja på gymnasiet?

Plugga vidare?

Plugga upp betygen?

Få behörighet via kurser på folkhögskolan.

Läs upp kurs för kurs, hitta dina kurser på Komvux.

Allt du behöver veta om att läsa upp betygen.

Hitta ett jobb?

...fortsättning från ovan

– Betygssättningen blir mer finmaskig, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket.

Det gamla betyget G har kunnat betyda att en elev precis har klarat gränsen för godkända kunskaper men också att han eller hon ligger väldigt nära ett VG.

– Med den nya betygsskolan blir beteckningarna fler och eleverna får en mer precis angivelse var prestationen ligger, säger Karin Hector-Stahre.

Den främsta kritiken mot det gamla betygssystemet, från MVG till IG, har varit att det det är för stora avstånd mellan betygen. Två elever som har samma betyg kan ligga på helt olika plan kunskapsmässigt.

– Som lärare har jag många gånger känt att jag hellre hade velat sätta gränsfall G-/VG-, men jag har tvingats välja. Nackdelarna med ett nytt betygssystem är att det alltid finns en inkörningsperiod där lärare känner sig osäkra på hur de ska bedöma. Skolverkets bedömingsexempel finns fortfarande bara i begränsad omfattning, säger Ragnar Själander, ordförande i Lärarnas riksförbund i Stockholms stad.

För eleverna kommer det att bli svårare att få ett A än vad det är att får ett MVG. Ändå värderas toppbetygen lika högt när det är dags att söka till universitet och högskola.

– Det kan bli svårt att förklara för elever som tycker att de presterar högt att alla betygskriterierna måste vara uppfyllda för att de ska kunna får det högre betyget. Tidigare kunde man i viss mån jämka och låta goda kunskaper inom ett område kompensera en lägre nivå i andra, säger Ragnar Sjölander.

"Det känns omöjligt att få ett A"

– Allt känns väldigt nytt och jobbigt. Varför byta ut ett redan fungerande betygssystem? säger Emelie Högström, 17.

När hon först hörde talas om den nya betygsskalan var hon positiv. Tyckte att det var för stora hopp mellan VG och MVG. Att det enligt nya betygsskolan skulle vara möjligt att få ett betyg som motsvarade VG+.

– Men det är inte alls som jag trodde, ett B motsvarar inget VG+ utan snarare ett MVG. Så betygsklyftorna är fortfarande desamma men nu känns det omöjligt att få ett A, som är högsta betyget, säger Emelie Högström.

De tycker inte heller att de har fått tillräckligt med information om de nya betygen.

– Lärarna som har informerat verkar knappt veta själva och vi har fått olika åsikter av alla, säger Julia Eliasson.

Men visst kan de se några fördelar.

– Tidigare kunde man prestera jättebra och ändå inte riktigt nå upp till ett MVG, även om man hade VG+ syntes det ändå bara VG på betyget. Nu kan man får B som ett mellansteg mellan C och A. Men det är också det jobbigaste med gymnasiestudierna, att man har så stor press på sig, säger Emelie Högstrom.

Mer om gymnasiestudier

Fråga SYV