Betydligt fler kvinnor än män skaffar högre utbildning. Ändå sitter män på toppjobben. Genusprofessor: "Antipluggkultur bland många grabbar"
Obalansen mellan könen är fortsatt stor på landets högskolor och universitet. Vid 24 års ålder har 51 procent av kvinnorna påbörjat en högre utbildning – en skillnad på 15 procentenheter jämfört med männen, enligt nya siffror från Högskoleverket.
Den enkla förklaringen är att flickor är mer ambitiösa i grundskolan och gymnasiet – de får bättre betyg och har lättare att komma in på högre utbildningar. Men det handlar också om inställningen bland pojkarna.
– Flera studier visar på att det är ”ocoolt” att vara plugghäst, det börjar redan i grundskolan. Det finns en ”antipluggkultur” bland många grabbar, och den följer med hela vägen, säger professor Ulf Mellström, föreståndare vid Centrum för genusvetenskap vid Karlstads universitet.
Av dem som påbörjar en högskoleutbildning är det dessutom en större andel av kvinnorna än av männen som tar en examen. Av dem som avlade en första examen på högskolenivå läsåret 2007/2008 var 64 procent kvinnor.
Men trots att kvinnorna som grupp sedan länge har högre utbildningsnivå än männen kvarstår faktum: löneskillnaderna mellan könen består och de flesta toppjobb besätts av män.
– En tes är att makten flyttar från högre utbildning nu när kvinnorna har den, och att andra, mer informella meriteringssystem blir gällande. Att bevara privilegier och makt är en central del av manlighetens historia, säger Ulf Mellström.
"Killar är mer öppna för att testa nya saker"
Ute vid Frescati i Stockholm laddar studenterna Levi Mårten, 22, och Tina Runesson, 22, för terminsstart.
Båda pluggar design- och produktframtagning på KTH.
– Tjejer är kanske säkrare på vad de vill göra medan killar är mer öppna för att testa på andra saker innan de börjar plugga, säger Levi Mårten.
Tina Runesson tror att skillnaden kan bero på att vissa killar gör lumpen.
– Jag har inte märkt av det på vår utbildning men vi är inte så många tjejer i klassen, säger hon.
Båda två började med högskolestudierna direkt efter gymnasiet. För Tina Runesson var det ett självklart val men Levi Mårten var mer tveksam.
– Men vår utbildning är lång så då vill man börja tidigt, säger han.
Vad tror ni att skillnaden betyder för framtiden?
– Kanske gör det att fler kvinnor kommer upp på höga positioner och att löneklyftorna minskar, det är ju bra, säger Levi Mårten.
Fakta: Påbörjade högskolestudierVid ålder: 19 år (födda -91) 21 år (-89) 24 år (-86)
Kvinnor 17,6 procent 39,3 procent 50,6 procent
Män 13,3 procent 28,1 procent 35,9 procent
Totalt 15,4 procent 33,5 procent 43,0 procent
