MOOCs står för massive open online courses och har haft en enorm framgång globalt de senaste åren. Nästa år introduceras fenomenet i Sverige, där Karolinska Institutet blir pionjär och ger fyra kurser.
2011 blev det riktiga startskottet för det vissa kallar en internetrevolution inom högre utbildning. Då lanserade Stanford University i USA en öppen onlinekurs som lockade 160 000 studenter världen över. Intresset är nu stort för så kallade MOOC:ar, där elituniversiteten blir tillgängliga för alla genom kostnadsfria onlinekurser, utan antagningskrav. Kurserna ges som korta föreläsningar på video med kontrollfrågor och inlämningsuppgifter som maskinrättas.
Karolinska Institutetet blir pionjär i Sverige och startar med fyra kurser hösten 2014. Jan-Olov Höög, dekanus i utbildning, anger flera anledningar till att KI gör den här satsningen.
– Det handlar om att marknadsföra vårt universitet, men också att marknadsföra Sverige internationellt. Om vi gör bra ifrån oss hoppas vi kunna locka till oss fler duktiga studenter, framförallt på masternivå. Sedan vill vi även göra nytta globalt, vi har en uppgift att föra ut kunskap, även till de som inte har möjlighet att komma till ett universitet, säger Jan-Olov Höög.
– Det är en utmaning för oss. Vi behöver producera kurser med högre kvalitet, i en ny form, som kan konkurrera med de andra universiteten.
Universitetskansler Lars Haikola berättar att det inte finns någon nationell strategi för hur de svenska universiteten ska förhålla sig till MOOC. Precis som i USA är det de stora, prestigefulla universiteten som visar mest intresse för att starta igång.
Själv tror han inte att MOOC kommer få lika stort genomslag här som i USA.
– I USA ger MOOC:ar studenterna en helt ny möjlighet att läsa fristående kurser på elituniversitet gratis. I Sverige har vi redan en lång tradition av att bedriva kurser kostnadsfritt, säger Lars Haikola.
Fakta om MOOC
En MOOC-kurs (Massive Open Online Course), storskalig öppen nätkurs, är en avgiftsfri distanskurs som kan läsas av tusentals kursdeltagare till liten lärarinsats. Förutom en omfattande mängd traditionellt kursmaterial för e-lärande såsom inspelade videolektioner, baseras MOOC:ar på interaktiva uppgifter som kursdeltagaren löser enskilt eller i grupp, och snabbt erhåller återkoppling på av varandra eller genom automaträttning.
En MOOC leder inte till högskolepoäng men man kan få ut ett studieintyg, där vissa är gratis, vissa avgiftsbelagda.
Affärsmodellen bygger på freemium, det vill säga att kursdeltagaren kostnadsfritt kan ta del av kursinnehållet i sin helhet, och inte behöver ansöka och vänta på att bli antagen utifrån behörighetsvillkor. Undervisningen finansieras istället genom att vissa kursdeltagare betalar för tilläggstjänster, exempelvis litteratur, lärarhandledning, certifiering eller validering efter avklarad kurs.
Läs mer:
Gå en kurs på Harvard från soffan
70 000 studenter på Sveriges första MOOCs
Johanna Boussard
