Antagning till högskola

Foto: IStockphoto.com

Hur fungerar antagning till högskolan, vad krävs och vilka möjligheter har du att komma in? Här reder vi ut allmän och särskild behörighet, meritpoäng och olika urvalsgrupper.

Så ansöker du:

Grundläggande och särskild behörighet

För att få studera på en högskola eller ett universitet måste du ha vissa förkunskaper. Alla utbildningar kräver att du har så kallad grundläggande behörighet. För de flesta utbildningar krävs även ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet.

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla som studerar vid högskolan, oavsett vilken utbildning man läser. Ta reda på vad som krävs för att få grundläggande behörighet till högskolan i enlighet med din studiebakgrund:

Särskild behörighet

På många utbildningar krävs att du utöver den grundläggande behörigheten har så kallad särskild behörighet. På utbildningar som vänder sig till nybörjare handlar det oftast om att du ska ha läst vissa gymnasiekurser, som är relevanta för högskoleutbildningens innehåll. Ska du till exempel läsa en ingenjörsutbildning behöver du djupa kunskaper i naturvetenskapliga ämnen, medan en blivande språkkonsult behöver goda kunskaper i bland annat engelska. 

Dessa gymnasiekurser delas upp i två grupper, behörighetskurser som du måste ha och områdeskurser som är extra värdefulla för den utbildning du sökt och ger extrapoäng (meritpoäng):

Särskild behörighet till utbildningar på högre nivåer brukar handla om tidigare studier på högskolan, det vill säga du måste ha klarat av kurserna på en nivå innan du får fortsätta studera på nästa nivå. Även arbetslivserfarenhet kan krävas på vissa utbildningar.

Information om vilka krav som ställs på de utbildningar du är intresserad av får du genom universitetens och högskolornas utbildningskataloger, samt på deras webbplatser.

Meritpoäng

Oavsett vilken högskoleutbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa gymnasiekurser i moderna språk, engelska och matematik. För att få meritpoäng krävs att du har godkänt betyg (E) eller högre i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng och kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. 

Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Basårsstudier och studier på folkhögskola kan ge behörighet men inte meritpoäng. Läs nedan vilka kurser du ska ha läst för att få meritpoäng:

  • Moderna språk – max 1,5 meritpoäng.
    Du kan maximalt få 1,5 meritpoäng i moderna språk. Antingen genom att ha godkänt betyg i moderna språk 3 och 4 eller genom moderna språk 4 och 5, om moderna språk 3 krävs för särskild behörighet.

    Om du har betyg i språk 4 men saknar betyg i språk 5 kan du få 0,5 meritpoäng för ett annat modernt språk (lägst nivå 2). Det är alltså ett annat sätt att få 1,5 meritpoäng utan att läsa moderna språk 5.

    Med moderna språk menas inte svenska, engelska eller modersmål.

  • Engelska – max 1,0 meritpoäng.
    Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.
  • Matematik – max 1,5 meritpoäng.
    Om behörighetskravet är grundläggande behörighet så ger matematik 2, 3 och 4 vardera en halv meritpoäng.

    Om behörighetskravet är matematik 2 så ger matematik 3, 4 och 5 vardera en halv meritpoäng. Matematik 5 kan ersättas av matematik specialisering. 

    Om behörighetskravet är matematik 3 så ger matematik 4 en halv meritpoäng och matematik 5 en meritpoäng (totalt 1,5 meritpoäng). Matematik 5 kan ersättas av en (totalt 1 meritpoäng) eller två (totalt 1,5 meritpoäng) kurser matematik specialisering. Matematik 5 kan ersättas av kurser i matematik specialisering som ger 0,5 meritpoäng per kurs.

    Om behörighetskravet är matematik 4 så ger matematik 5 en meritpoäng och matematik specialisering en halv meritpoäng (totalt 1,5 meritpoäng). Matematik 5 kan ersättas av kurser i matematik specialisering. Tre kurser matematik specialisering ger alltså 1,5 poäng.

    Tänk på att du kan ha betyg i flera kurser matematik specialisering med olika innehåll och att upp till tre kurser kan ge meritpoäng.

Räkna ut meritvärde

Använd räknehjälpen för att räkna ut vilket meritvärde du har. Glöm inte att sedan lägga till eventuella meritpoäng.

Om du saknar behörighet

Om du saknar de förkunskaper som krävs för att komma in på den utbildning som du är intresserad av kan du komplettera din behörighet på flera olika sätt. Du kan:

Få behörighet:

Urval

Att du uppfyller behörighetskraven på en utbildning innebär inte att du automatiskt blir antagen. Ofta är det nämligen fler som söker till en utbildning än det finns platser. Då måste det göras ett urval för att vaska fram dem som ska erbjudas plats.

Så fördelas platserna

Platserna fördelas till de sökande i tre olika urvalsgrupper:

Betyg Minst 1/3 av platserna går till sökande som har sökt på betyg (gymnasiebetyg eller omdöme från folkhögskola).
Högskoleprov Minst 1/3 av platserna går till sökande som har sökt på högskoleprovsresultat.
Högskolans kriterier Högst 1/3 av platserna ges till sökande som prövas utifrån högskolans urvalskriterier, t ex antagningsprov eller arbetslivserfarenhet.

Betygsurval

Bland de sökande som har gymnasiebetyg eller studieomdöme görs urvalet i fyra grupper, betygsgrupp I, betygsgrupp BIex, betygsgrupp II, och folkhögskolegruppen. Vilken grupp du prövas i hänger ihop med din utbildningsbakgrund.

  • Betygsgrupp I (BI).
    Sökande med svenska gymnasiebetyg utan kompletteringar. Du som har en utländsk gymnasieutbildning och har kompletterat för att bli grundläggande behörig ingår också i den här gruppen. För dig med IB- eller EB-examen gäller andra regler.
  • Betygsgrupp gymnasieexamen (BIex).
    Urvalsgruppen för sökande med gymnasieexamen och betygsskalan A-F (de som går ut fr o m våren 2014). Gruppen kommer att finnas under en treårsperiod och upphör efter antagningen till vårterminen 2017.
  • Betygsgrupp II (BII).
    Här ingår du som läst in enstaka eller flera kurser komvux efter att du fick ditt slut- eller avgångsbetyg. Du som har gått ett basår eller läst på folkhögskola för att få särskild behörighet, ingår också här.
  • Folkhögskolegruppen.
    Sökande med folkhögskoleutbildning som har ett intyg om grundläggande/allmän behörighet med studieomdöme.


Om du har höjt ditt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs eller med en kurs som kan ge meritpoäng, kommer du som har en gymnasieexamen att konkurrera i BI, BIex och i BII. I grupp BI och BIex konkurrerar du med ditt ursprungliga meritvärde och i BII med ditt nya, högre meritvärde.

Du som kompletterar med kurser för att bli behörig till en eller flera utbildningar, deltar bara i BII. Det gäller inte dig som har en yrkesexamen och kompletterar med svenska och engelska för grundläggande behörighet.

Platserna ska, i ett första steg, fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i de olika betygsgrupperna ovan.

Så fördelas platserna inom betygsurvalet:

  1. Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen.

  2. Sedan fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i BI och BII.

  3. I ett nästa steg minskas platserna i BII med en tredjedel som förs över till BI.

  4. Platserna i BI delas i sin tur i två grupper, BI och den nya gruppen BIex. Behöriga sökande med gymnasieexamen ingår både i BI och BIex.

Hur många platser som går till BIex beror på hur många sökande som har en gymnasieexamen. Till utbildningar med få platser och få sökande, blir det kanske inte några platser i BIex. Att BIex inte får några platser behöver dock inte innebära att sökande med gymnasieexamen kommer att bli utan plats, då de också kan antas i BI.

Högskoleprovet – Provurval

Genom att göra högskoleprovet kan du öka dina chanser att komma in på en högskoleutbildning. Mer än en tredjedel av alla platser på högskolan går nämligen till studenter som har gjort högskoleprovet.

Du som har ett högskoleprovsresultat deltar i provurvalet, som brukar förkortas HP i antagningsbeskedet och på andra ställen. För att delta i provurvalet måste du vara behörig till den eller de utbildningar du söker. Du ska alltså ha de förkunskaper som krävs.

Ditt provresultat får vara max fem år gammalt och du måste ha fått lägst 0,1 poäng.

Alternativt urval

Varje universitet eller högskola kan fördela upp till en tredjedel av platserna till en utbildning utifrån kriterier som de själva beslutat om.

Grunden för det här urvalet kan vara ett utbildningsspecifikt urvalsprov, specifik arbetslivserfarenhet eller andra sakliga omständigheter. Det framgår i så fall vid respektive utbildning vilka meriter du ska skicka in och var du ska skicka dem. 

I enstaka fall kan universitetet eller högskolan göra undantag från de urvalskriterier som beskrivs här. Är du osäker på vad som gäller, ta kontakt med universitetet eller högskolan du vill söka till.

Kommer du in?

Den antagningspoäng som krävs för att komma in på en utbildning varierar, och beror på:

  • hur många platser det finns på utbildningen.
  • hur många som söker.
  • hur höga betyg de sökande har.

För att få en uppfattning om dina möjligheter att komma in på en utbildning: Kolla upp antagningspoäng vid tidigare antagningar.

Läs mer:

Fråga SYV