Man hör ofta att högskoleprovet ökar chansen att bli antagen till högskolan. Men varför då? Vi tog hjälp av Åsa Rurling, utredare på Högskoleverket, för att reda ut begreppen.
Varför ska man skriva högskoleprovet?
– Om ett urval måste göras till en utbildning, d v s om det finns fler behöriga sökande än platser, kan man konkurrera i både betygsurvalet och provurvalet om man gör högskoleprovet. Vid ett urval ska platserna fördelas med minst en tredjedel på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet och högst en tredjedel på grundval av högskolan bestämda urvalsgrunder.
Till en del utbildningar behöver inget urval göras utan alla behöriga sökande kan antas. Därför är det viktigt att alltid kolla upp vad som gäller för de utbildningar man är intresserad av.
En del utbildningar använder också resultatet från högskoleprovet för att kunna särskilja dem med lika jämförelsetal i betygsurvalet. Information om vilka utbildningar det handlar om finns inte samlad på ett ställe, utan man måste som sökande ta reda på vad som gäller för de utbildningar man är intresserad av.
Finns det utbildningar eller fall där det är extra viktigt att skriva högskoleprovet?
– Ja, de utbildningar som är mest konkurrensutsatta, t.ex. läkarutbildningen. Där används högskoleprovsresultat i betygsurvalet, provurvalet och även i det alternativa urvalet (”av högskolan bestämda urvalsgrunder) där det används (Umeå universitet och KI).
Vilket resultat krävs?
Kolla gammal antagningsstatistik på uhr.se för att få reda på ungefär vilket resultat som krävs för att komma in på din utbildning.
