Politik, underhållning och identitet? Snart kan du få veta vad tecknade serier handlar om.
En nordisk forskargrupp får pengar för att forska om tecknade serier. Michael F Scholz, professor i modern historia vid Högskolan på Gotland, är med i styrelsen för nätverket som fått namnet Nordic Network for Comics Research.
Tycker du, allvarligt, att det behövs forskning om tecknade serier?
– Haha! Ja, tecknade serier har spelat roll hela 1900-talet. De har tagit sig in till de finaste platserna i tidningarna. Kulturområdet är stort. Som historiker använder jag det som källmaterial, det kan innehålla politik och propaganda.
Om jag säger Knasen, Sailor Moon, Nemi och X-men, vilket är forskningsfokus?
– Hehe, så gör vi inte. Olika grupper har olika infallsvinklar. Min infallsvinkel är propaganda, andra kan studera hur man berättar, skapar identiteter eller lär ut något. I undervisning kan det vara effektivt med seriemediet. Serieformen lär ut på ett annat sätt, till exempel till folk som inte kan läsa.
Du leder gruppen ”Power of Comics: Propaganda and Censorship”. Du tycker inte att det är att sätta tecknade serier på ganska höga hästar?
– Jag tittar på serier under andra världskriget, om tyskvänlighet och så vidare. Det var otroligt många serier i tidningen. Hemmets veckotidning hade fem till åtta helsidor serier i färg. Tyskland hade karikatyrer som man spred. Det är klart att det spelade roll.
Danska forskningsrådet bekostar nätverket i två år. Är det för att kompensera för att de inte har Liv Strömquist, Lise Myhre eller Martin Kellerman?
– Det kan jag inte yttra mig om. När pengarna delades ut beskrev dansk press det som att ”nu får de betalt för att läsa Batman”. Men serier har blivit en del av vår kultur. I Sverige har vi två serieskolor och vi har många skickliga serietecknare som lever på sina serier. Det är en förebild för andra länder.
Per Samuelson
