Psykosocialt arbete

Kursen ger dig kunskap om det psykosociala arbetets teoribildning som bygger på interaktionistiska förhållningssätt och metoder. Syftet är att stärka människors självkänsla och livsvillkor, såväl som individer som familjer, grupper och sociala nätverk. Kursen tar sin utgångspunkt i forskning inom kunskapsområdet och det sociala arbetets praktik. 

Kursen vänder sig både till studerande och yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält.

Kursen bidrar till en ökad förmåga till reflektion och analys, liksom fördjupade kunskaper och förberedelser för professionellt socialt arbete. Kursen fokuserar centrala teoribildningar för praktiskt psykosocialt arbete och samhällsvetenskapliga perspektiv på maktrelationer som en viktig del av det psykosociala arbetets förutsättningar. I kursen uppmärksammas också makt som föreligger mellan professionell och klient/patient/brukare. 

Olika kontexter studeras, såsom myndigheter och idéburna organisationer samt socialarbetarens roll i samverkan mellan dessa. Kursen behandlar också ledning i och av psykosocialt arbete.

Studenten tränas i att problematisera, analysera och kritiskt värdera såväl sitt eget agerande som de ramar som styr psykosocialt arbete. I detta ligger också att förhålla sig kritisk till och reflektera över teorier, metoder och klientskapets villkor. Särskild vikt läggs vid det egna professionella handlandet och dess maktprocesser, attityder och värderingar i syfte att fördjupa studentens förmåga till etiskt grundade ställningstaganden i professionella sammanhang. Det ingår också att studenten ges möjlighet att identifiera sitt och områdets behov av ytterligare kunskap.

I kursen ges rika möjligheter att väva samman teori och praktik. Med praktik avses observationer och erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktik i psykosocialt arbete.

Kursen är en kärnkurs på avancerad nivå och ingår i socionomprogrammet omfattande 210 högskolepoäng samt i masterprogrammet i socialt arbete. Kursen ges även som fristående kurs.

Undervisningen sker framförallt i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, grupparbete och övningar. Ett aktivt deltagande i den mindre arbetsgruppens förberedelser och skriftliga och muntliga presentationer och kommentatorskap av andra studenters och arbetsgruppers arbeten vid seminarierna är obligatoriskt.