Dyslexi behöver inte hindra dig att plugga på högskola. En undersökning som Malmö högskola gjort visar att studenter med dyslexi presterar bättre på högskolan än studenter utan.
Studier på högskola kan för en dyslektiker te sig som en omöjlighet med den stora mängd text som ska plöjas igenom och skrivuppgifter som ska lämnas in. Men statistiken visar att antalet studenter med dyslexi ökar på högskolorna och presterar bra. I dag finns massor av hjälpmedel på högskolorna som hjälper dyslektiker att hitta en effektiv studieteknik.
– Jag träffar hundratals studenter med dyslexi i början av varje termin och det är väldigt få som kommer tillbaka för att det inte fungerar under terminen, säger Elisabeth Åman, dyslexipedagog på Stockholms universitet.
Dyslexipedagoger eller samordnare finns på alla högskolor för att ge studenterna den hjälp de behöver. Tekniska hjälpmedel är vanliga, med talsyntesprogram som gör om all sorts text till tal, rättstavningsprogram och studielitteratur som talböcker. Annan hjälp är anteckningsstöd, där en kurskamrat får betalt för att renskriva sina föreläsningsanteckningar, anpassade tentamina med längre tid och tillgång till lärarnas material i förväg.
Peter Eriksson, 32, läser kandidatprogrammet i filosofi och lingvistik vid Stockholms universitet. Han uppmanar blivande högskolestudenter med dyslexi att ta kontakt med sin logoped för att tolka sin utredning.
– Då får du reda på dina akademiska styrkor och svagheter och kan därifrån anpassa din studieteknik, säger Peter.
För honom är föreläsningarna A och O, och han förbereder dem noga. Han har också utvecklat ett eget sätt att anteckna, ett slags mindmapping, med pilar och korta sammanfattningar istället för en lång text.
– Som dyslektiker framkallar text inga bilder eller sammanhang i mitt huvud. Mitt sätt att anteckna skapar en bild av hur allt hänger ihop.
Fakta: Dyslexi
Vad är dyslexi?
Dyslexi innebär svårigheter att läsa och skriva. Det har ingenting med intelligens att göra. Dyslektiker har ofta svårt att urskilja de olika ljuden i det talade språket och med att avgöra i vilken ordning ljuden kommer. Stavning kan medföra problem, och dyslektiker har oftast svårt att snabbt och säkert avkoda skrivna ord.
Hur vanligt är det?
En vanlig uppskattning är att 4-8 procent av befolkningen har så stora svårigheter att läsa och skriva att de kan få en dyslexidiagnos. Fler män än kvinnor har dyslexi och det är ofta ärftligt. Antalet högskolestudenter med dyslexi har sexdubblats på tio år. 2011 fanns 4 417 studenter som sökt stöd under sina studier.
Hur får man det konstaterat?
En dyslexidiagnos utförs oftast av logopeder, specialiserade specialpedagoger eller psykologer. En utredning inkluderar intervju och noggrann kartläggning genom tester för att göra en analys av förmågor respektive brister. För att ha rätt att ansöka om särskilt pedagogiskt stöd på högskolan krävs att man har en diagnos.
Källor: Dyslexiförbundet FMLS, Stockholms universitet.
Läs mer:
Jonna studerar på högskola trots dyslexi
Johanna Boussard
