Visa allastudier.se som: Mobil

Antagning till högskola

Hur fungerar antagning till högskolan, vad krävs och vilka möjligheter har du att komma in? Här reder vi ut allmän och särskild behörighet, meritpoäng och olika urvalsgrupper.

Så ansöker du

Läs artikeln: Ansökan till högskolan

Grundläggande och särskild behörighet

För att få studera på en högskola eller ett universitet måste du ha vissa förkunskaper. Alla utbildningar kräver att du har så kallad grundläggande behörighet. För de flesta utbildningar krävs även ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet.

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla som studerar vid högskolan, oavsett vilken utbildning man läser. Ta reda på vad som krävs för att få grundläggande behörighet till högskolan i enlighet med din studiebakgrund.

  • För dig med slutbetyg från och med 2014: antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014

  • För dig med slutbetyg från 2010 och framåt: antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Slutbetyg-2010-och-framat

  • För dig med slutbetyg före 2010: antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Slutbetyg-fore-2010-

  • För dig med slutbetyg före 1997: antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Avgangsbetyg-fore-1997

  • För dig med utländsk gymnasieutbildning: antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Utlandsk-gymnasieutbildning

  • För dig som läst in behörighet på folkhögskola: antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Folkhogskola

  • För dig som inte har gymnasiebetyg - reell kompetens: antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-vag

Särskild behörighet

På många utbildningar krävs att du utöver den grundläggande behörigheten har så kallad särskild behörighet. På utbildningar som vänder sig till nybörjare handlar det oftast om att du ska ha läst vissa gymnasiekurser, som är relevanta för högskoleutbildningens innehåll. Ska du till exempel läsa en ingenjörsutbildning behöver du djupa kunskaper i naturvetenskapliga ämnen, medan en blivande språkkonsult behöver goda kunskaper i bland annat engelska. 

Dessa gymnasiekurser delas upp i två grupper, behörighetskurser som du måste ha och områdeskurser som är extra värdefulla för den utbildning du sökt och ger extrapoäng (meritpoäng).

Särskild behörighet till utbildningar på högre nivåer brukar handla om tidigare studier på högskolan, det vill säga du måste ha klarat av kurserna på en nivå innan du får fortsätta studera på nästa nivå. Även arbetslivserfarenhet kan krävas på vissa utbildningar.

Information om vilka krav som ställs på de utbildningar du är intresserad av får du genom universitetens och högskolornas utbildningskataloger, samt på deras webbplatser.

Meritpoäng

Oavsett vilken högskoleutbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa gymnasiekurser i moderna språk, engelska och matematik. För att få meritpoäng krävs att du har godkänt betyg (E) eller högre i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng och kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. 

Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Basårsstudier och studier på folkhögskola kan ge behörighet men inte meritpoäng. Läs nedan vilka kurser du ska ha läst för att få meritpoäng:

  • Moderna språk – max 1,5 meritpoäng.
    Du kan maximalt få 1,5 meritpoäng i moderna språk. Antingen genom att ha godkänt betyg i moderna språk 3 och 4 eller genom moderna språk 4 och 5, om moderna språk 3 krävs för särskild behörighet.

    Om du har betyg i språk 4 men saknar betyg i språk 5 kan du få 0,5 meritpoäng för ett annat modernt språk (lägst nivå 2). Det är alltså ett annat sätt att få 1,5 meritpoäng utan att läsa moderna språk 5.

    Med moderna språk menas inte svenska, engelska eller modersmål.

  • Engelska – max 1,0 meritpoäng.
    Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.
  • Matematik – max 1,5 meritpoäng.
    Om behörighetskravet är grundläggande behörighet så ger matematik 2, 3 och 4 vardera en halv meritpoäng.

    Om behörighetskravet är matematik 2 så ger matematik 3, 4 och 5 vardera en halv meritpoäng. Matematik 5 kan ersättas av matematik specialisering. 

    Om behörighetskravet är matematik 3 så ger matematik 4 en halv meritpoäng och matematik 5 en meritpoäng (totalt 1,5 meritpoäng). Matematik 5 kan ersättas av en (totalt 1 meritpoäng) eller två (totalt 1,5 meritpoäng) kurser matematik specialisering. Matematik 5 kan ersättas av kurser i matematik specialisering som ger 0,5 meritpoäng per kurs.

    Om behörighetskravet är matematik 4 så ger matematik 5 en meritpoäng och matematik specialisering en halv meritpoäng (totalt 1,5 meritpoäng). Matematik 5 kan ersättas av kurser i matematik specialisering. Tre kurser matematik specialisering ger alltså 1,5 poäng.

    Tänk på att du kan ha betyg i flera kurser matematik specialisering med olika innehåll och att upp till tre kurser kan ge meritpoäng.

Räkna ut meritvärde

Du kan använda räknehjälpen för att räkna ut vilket meritvärde du har. Glöm inte att sedan lägga till eventuella meritpoäng.

Här hittar du räknehjälpen: antagning.se/sv/Nyheter---samlingsplats/Raknehjalp-for-dig-med-svenskt-slutbetyg-eller-gymnasieexamen

Om du saknar behörighet

Om du saknar de förkunskaper som krävs för att komma in på den utbildning som du är intresserad av kan du komplettera din behörighet på flera olika sätt. Du kan:

Få behörighet:

Hitta din förberedande komvuxutbildning

Hitta din förberedande folkskoleutbildning

Hitta din basårsutbildning.

Urval

Att du uppfyller behörighetskraven på en utbildning innebär inte att du automatiskt blir antagen. Ofta är det nämligen fler som söker till en utbildning än det finns platser. Då måste det göras ett urval för att vaska fram dem som ska erbjudas plats.

Så fördelas platserna

Platserna fördelas till de sökande i tre olika urvalsgrupper:

Betyg Minst 1/3 av platserna går till sökande som har sökt på betyg (gymnasiebetyg eller omdöme från folkhögskola).
Högskoleprov Minst 1/3 av platserna går till sökande som har sökt på högskoleprovsresultat.
Högskolans kriterier Högst 1/3 av platserna ges till sökande som prövas utifrån högskolans urvalskriterier, t ex antagningsprov eller arbetslivserfarenhet.

Betygsurval

Bland de sökande som har gymnasiebetyg eller studieomdöme görs urvalet i tre grupper, betygsgrupp I, betygsgrupp II, och folkhögskolegruppen. Vilken grupp du prövas i hänger ihop med din utbildningsbakgrund.

  • Direktgrupp (BI).
    Sökande med svenska gymnasiebetyg utan kompletteringar. Du som har en utländsk gymnasieutbildning och har kompletterat för att bli grundläggande behörig ingår också i den här gruppen. För dig med IB- eller EB-examen gäller andra regler.
  • Kompletteringsgrupp (BII).
    Här ingår du som läst in enstaka eller flera kurser komvux efter att du fick ditt slut- eller avgångsbetyg. Du som har gått ett basår eller läst på folkhögskola för att få särskild behörighet, ingår också här. Det vill säga du som kompletterat för att uppfylla behörighetskraven.
  • Folkhögskolegruppen (BF)
    Sökande med folkhögskoleutbildning som har ett intyg om grundläggande/allmän behörighet med studieomdöme.

Om du har höjt ditt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs eller med en kurs som kan ge meritpoäng, kommer du som har en gymnasieexamen att konkurrera i BI och i BII. I grupp BI konkurrerar du med ditt ursprungliga meritvärde och i BII med ditt nya, högre meritvärde. Du som kompletterar med kurser för att bli behörig till en eller flera utbildningar, deltar bara i BII. 

Platserna ska, i ett första steg, fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i de olika betygsgrupperna ovan.

Så fördelas platserna inom betygsurvalet:

  1. Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen.

  2. Sedan fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i BI och BII.

  3. I ett nästa steg minskas platserna i BII med en tredjedel som förs över till BI.


Högskoleprovet – Provurval

Genom att göra högskoleprovet kan du öka dina chanser att komma in på en högskoleutbildning. Mer än en tredjedel av alla platser på högskolan går nämligen till studenter som har gjort högskoleprovet.

Du som har ett högskoleprovsresultat deltar i provurvalet, som brukar förkortas HP i antagningsbeskedet och på andra ställen. För att delta i provurvalet måste du vara behörig till den eller de utbildningar du söker. Du ska alltså ha de förkunskaper som krävs.

Ditt provresultat får vara max fem år gammalt.

Alternativt urval

Varje universitet eller högskola kan fördela upp till en tredjedel av platserna till en utbildning utifrån kriterier som de själva beslutat om.

Grunden för det här urvalet kan vara ett utbildningsspecifikt urvalsprov, specifik arbetslivserfarenhet eller andra sakliga omständigheter. Det framgår i så fall vid respektive utbildning vilka meriter du ska skicka in och var du ska skicka dem. 

I enstaka fall kan universitetet eller högskolan göra undantag från de urvalskriterier som beskrivs här. Är du osäker på vad som gäller, ta kontakt med universitetet eller högskolan du vill söka till.

Kommer du in?

Den antagningspoäng som krävs för att komma in på en utbildning varierar, och beror på:

  • hur många platser det finns på utbildningen.
  • hur många som söker.
  • hur höga betyg de sökande har.

För att få en uppfattning om dina möjligheter att komma in på en utbildning - kolla upp antagningspoäng vid tidigare antagningar: statistik.uhr.se

Läs mer:

Fakta: Sen anmälan till högskolan

Tips: Anmälan i sista minuten

Sök ända fram till kursstart

Senast uppdaterad: 11 sep 2019

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad: 2019-12-11

Sveriges 20 populäraste utbildningar

Trycket på landets högskolor och universitet högre än någonsin. Lista: Populäraste programmen.

Läs mer
Senast uppdaterad: 2012-03-26

Därför valde han att gå med i kåren

När kårobligatoriet försvann valde många bort kåren. Nu arbetarde för att vinna tillbaka sina medlemmar. Simon, 21 gick med för att påverka.

Läs mer
Senast uppdaterad: 2016-04-19

Så pluggar du dig till Youtube-toppen

Här hittar du årets mest visade klipp på Youtube. Dessutom: Utbildningar inom musik, fordon och mycket mer.

Läs mer
Jobb & Lön

Var finns framtidens jobb & hur mycket kommer jag att tjäna?

Få koll på vad du kan tjäna efter din utbildning och om den branschen är värd att investera din tid i.

Till Jobb & Lön