Polis och skolpersonal har blivit utsatta för våld. Nu har en ny rapport hittat mönster.
Ilska mot polisen, nyhetsmediernas bevakning, men framför allt ungdomars vanmakt och hopplöshet, låg bakom kravallerna som skakade Rosengård i Malmö i december 2008.
Det hävdar forskarna bakom en färsk rapport från Malmö högskola där de inblandade – poliser, brandmän och ungdomarna själva – djupintervjuats om situationen i Rosengård för två år sedan och varför våldsamheterna med anlagda bränder och stenkastning eskalerade.
Bakom angreppen på brandmän och poliser fanns en relativt liten grupp tonårspojkar och unga män, förenade av bristande tro på framtiden, misstro mot samhället och en stark aggression mot polisen. Även boende och personal på förskolor och skolor blev angripna.
– Många upplevde djup orättvisa och avsaknad av framtidsutsikter. En del hade själva hamnat i klammeri med rättvisan, konstaterar Per Olof Hallin, professor i kulturgeografi och en av rapportens författare.
Mediernas bevakning av oroligheterna bidrog också till konfliktspiralen. De inblandade följde de dramatiska rapporterna i detalj. De unga, som kände sig osynliggjorda, skapade sig en arena.
En slutsats i rapporten är att framför allt polisen bör ändra sin organisation och sitt arbetssätt.
Per Olof Hallin:
– Poliser i yttre tjänst i Rosengård omsätts en gång om året. Då finns det inte mycket tid till att bygga relationer.
