Frågor från Allastudiers Gymnasievalschatt
14 jan 2014
Fråga:
Hej, Här kan du läsa frågor och svar från chatten om gymnasivalet. Missa inte att chatta med våra utvalda syvare måndagar och tisdagar 19:00-20:00. Chatten är öppen under v 50, 51, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Till AllaStudiers Gymnasievalschatt
Fråga: Om jag inte klarar nationella provet i matte, kan jag inte söka gymnasiet då? Svar: Jo det kan du om du får betyg i matematik. Nationella provet är inte det inte som avgör ditt slutbetyg.
Fråga: Hur kan vi hjälpa min skoltrötta dotter som inte vill söka gymnasiet? Svar: Ta kontakt med studievägledaren på skolan. Det finns olika möjligheter beroende lite på var man bor. Det går att ha praktik under en period och börja om nästa år. Tänk även på att det finns många praktiska program där man kan vara mycket ute på en arbetsplats. Det är ofta tuffare än att gå i vanlig skola men kan vara en lösning om man är skoltrött.
Fråga: Vad är Introduktionsprogram? Svar: De programmen är till för de elever som inte har betyg i alla ämnen. Det finns 5 olika program med lite olika krav för att komma in.
Fråga: Om man vill bli något inom data måste man vara bra på engelska då? Svar: Ja en del av programmeringen är ju på engelska. Får du E i betyg är du ju behörig att söka. Gå på öppet hus på skolan som har programmet och titta på vilken nivå böckerna är på. Du kanske klarar det bra fast du själv tycker du har dåligt betyg.
Fråga: Kan man ändra sitt gymnasieval efter valet i februari? Svar: Det finns alltid en omvalsperiod som brukar sträcka sig från 15 april till 15 maj. Då råknas valet som det gjort "i tid". Kolla för säkerhets skull exakta datum med din hemkommun.
Fråga: Jag vill bli kock men skolan finns inte här där jag bor. Kan jag inte söka det då? Svar: Jo det kan du. Din hemkommun har säkert samverkansavtal med en annan kommun. Då kan du har rätt till inackorderingsbidrag om det är långt ifrån där du bor. Kolla med din studievägledare på din skola och sen får du tänka igenom konsekvenserna av att flytta hemifrån. Fråga: Vad är det för skilnad på samhälle och humanistisk linje? Svar: Båda är studieförberedande och på humanistisk kan du välja språk eller kultur på inriktning. På samhällsprogrammet är det beteendevetenskap, information och media samt samhällsinriktning. Alltså lite olika behörigheter du får med dig.
Fråga: Behöver man samma betyg för att komma in på samhälle och humanistisk linje? Svar: Det är olika betyg på olika skolor. Du kan alltid kolla intagningspoängen på din kommuns hemsida. Hittar du inte där så fråga din studievägledare på din skola.
Fråga: Vad kan man kan bli om man läser media? Kan man få jobba med tv eller film då? Svar: Du kan välja lite olika profiler när du läser medieinriktning på samhällsprogrammet eller estetiska programmet. Väljer du filmprofilen förbereder den dig för arbete inom film och/eller Tv.
Fråga: Jag vill bli läkare, vad ska man läsa då ? Svar: Om man redan i grundskolan vet att man vill bli läkare ska man välja naturvetenskapsprogrammet där du får de behörigheter i kemi fysik biologi och matematik man behöver.
Fråga: Min son är väldigt intresserad av motorer och vill läsa fordon men det oroar mig lite. Kommer han kunna få jobb efter det? Svar: Det är svårt att svara på. Det är väldigt beroende av var i landet man bor. Trenden att färre och färre elever väljer yrkesprogram talar dock för att de som väljer det får ett arbete. På arbetsförmedlingens hemsida kan man kolla prognoser för olika yrken. Kolla även med skolan där han tänker gå eftersom de flesta skolor gör en uppföljning på hur många som får jobb efter utbildningen.
Fråga: Vad händer om man inte väljer gymnasie? Om man glömmer eller bara skiter i det? Svar: Alla kommuner har ett uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år så någon kommer att försöka motivera till praktik eller annan aktivitet. Om du/ditt barn går i nian så är det studievägledaren på grundskolan som har ansvaret. Har man slutat skolan är det den kommunala uppföljningen som har ansvar. Du kan alltid kontakta utbildningsförvaltningen på din hemort så lotsar dom dig rätt.
Fråga: Jag undrar om det är många redovisningar i gymnasiet? Alltså muntliga redovisningar? Svar: Det beror nog helt och hållet vilket program du väljer. Tar du ett samhällsprogram så är det mycket redovisningar.
Fråga: Kan man dra utomlands ett år under gymnasiet? Svar: Om du åker med en organisation som tex EF så kommer du ju tillbaka och får gå med de elever som är ett år yngre.
Fråga: Kan man byta ett år i sverige mot ett år i en skola utomlands? Svar: Jo men vad jag vet så bara i Europa. Kolla på www.utbildningsinfo.se och klicka på utlandsstudier så kan du läsa mer om det
Fråga: Har man utvecklingssamtal mellan lärare, barn och förälder även i gymnasiet? Svar: Ja det har man tills barnet är 18 år och myndig. Ditt barn kan dock ge tillstånd till att du får vara med även efter 18-årsdagen och även att du tar det av omdöme och betyg.
Fråga: Är det svårt att hitta nya polare om man inte känner nån annan där man börjar? Svar: är man börjar gymnasiet så är det nytt för alla och skolorna brukar ha några dagar där man umgås och lär känna varandra. Dessutom hamnar man ju ofta med folk som är intresserade av samma saker som en själv.
Fråga: Vad betyder individuell val? Svar: Individuellt val är den del av ditt gymnasieprogram du själv kan välja vad du vill läsa. Av ett gymnasieprograms 2500 poäng är det 200 poäng som är individuellt val.
Fråga: Vi vill gå på idrottsgymnasium och har hört att det är skitsvårt att komma in! Stämmer det? Svar: Då det gäller idrott är det ju 2 saker man ska klara av: uttagningen i idrott och att ha tillräckligt med betyg att komma in på det program som finns på skolan man vill gå. Ni har rätt i att man inte ta in så många elever. Man kan även välja Idrottsspecialisering på individuellt val vilket innebär att man tränar sin idrott utanför skolan och lärare och tränare sätter betyg tillsammans.
Fråga: Vi har tvillingar och de vill självklart gärna göra allt ihop (än så länge) även gymnasiet. De har nästan identiska betyg men den ena har dåligt betyg i idrott. finns det ändå stor chans att de kan komma in på samma linje tror du? Svar: Eftersom idrott inte krävs för behörighet på något program så borde just det faktum inte ställa till problem för tvillingarna
Fråga: Får man csn på gymnasiet? Svar: Ja barnbidraget blir till studiebidrag och betalas ut av CSN
Fråga: Om man bor på internat, ska föräldrarna betala eller hur funkar de? Svar: En del av kostnaden söker man inackorderingsbidrag för. Det beror på avståndet. Om det är en kommunal skola söker du genom din hemkommun och om du ska gå på en friskola så är det CSN. Du kan läsa mer om reglerna på kommunens eller CSNs hemsida
Följdfråga: hur vet man om det är en friskola? jag vill gå på strömsholm Svar: Jag kollade på deras hemsida och där står att skolan drivs av ett aktiebolag vilket innebär att det är en friskola alltså att någon annan än kommunen driver skolan
Fråga: Hej jag har redan gått gymnasiet men var ganska skoltrött och saknar nu grundläggande behörighet. (är 19) kan man läsa om ett år på gymnasiet eller är det komvux som gäller? Svar: Man kan söka till gymnasiet tills det året man fyller 20 så för din del är det komvux som gäller.
Fråga: om man är osäker på vad man ska bli, vad rekommenderar du att man läser då? Svar: Svårt att säga så utan att känna eleven och dennes förutsättningar. Men det går att komplettera de flesta utbildningar på gymnasiet men om man tex ska bli läkare och går estetisk eller ett yrkesförberedande program så blir det ju en del att läsa senare innan man får sin behörighet.
Fråga; när jag var ung läste alla som inte visste samhälle eller naturinriktning. är det liknande val man bör göra nu? Svar: Ja om man har intresse av dessa program annars kan man är det bra val. Om man söker Natur, samhäll, estetisk, ekonomi, teknik eller humanistisk program så får man grundläggande behörighet. Om man läser ett yrkesprogram så får man komplettera med 2 kurser svenska och 1 kurs engelska.
Fråga: jag vill jättegärna lära mig fler språk! jag kan tyska, engelska, svenska och lite spanska. finns det nått språkprogram? Svar: Du ska titta närmare på humanistiskt program, språkinriktningen. Där kan du läsa upp till 3 moderna språk och svenska och engelska så det borde ju passa dig.
Fråga: om man inte hamnar med sina kompisar kan man får byta då? om vi har samma betyg typ så finns det en chans att vi hamnar i samma skola va? Svar: om du menar byta till en annan skola eller ett annat program så kan det nog bli svårt eftersom man ju kommer in efter poäng och turordning. Det beror ju på hur populär utbildningen är och om ni ligger precis på gränsen för att komma in. Men självklart finns det en chans att ni kommer tillsammans.
Fråga: hej kan jag som förälder påverka vad mitt barn väljer? annat än att ge råd såklart Svar: svårt att säga. kompisar påverkar oxå i stor utsträckning. Man får som förälder försöka komma med saklig information och engagera sig i öppethus-kvällar och liknande så man kan diskutera vad som skolorna erbjuder. Du kan alltid boka en tid med syv på ditt barns skola.
Fråga: Om jag kommer in på gymnasie, kan jag läsa extra svenska språk? Nu jag läser svenska andraspråk Svar: det ingår ju svenska i alla gymnasieprogram och om du behöver stöd i svenska är det upp till skolan att ge dig den undervisning du behöver. Du kan även fortsätta att läsa SVA
Fråga: kan jag ångra mig efter jag valt? Dvs om jag kommer in på mitt förstahandsval, måste jag gå där då? Svar: Ja och det kan du göra utan problem i omvalsperioden som är mellan någongång i april och 15 maj. Då har du ju dessutom fått reda på den preliminära antagningen och vet hur du ligger till Ja om du kommer in på ditt förstahandsval så måste du gå där. Tackar du nej är du utan gymnasieplats.
Följdfråga: är 15e maj sista dagen för att verkligen bestämma sig? Svar: du får ett preliminärt besked om var du är antagen. Det innebär ju att det kan ändra sig fram till sommaren om någon får högre betyg än dig i slutet tex. 15 maj är sista dag och om du vill välja om efter det brukar det kallas sent omval och då hamnar man sist i antagningen så det ska du försöka undvika om du kan
Fråga: Hej jag vill bli polis. är det något speciellt man ska läsa då? Svar: Många som vill bli polis läser samhäll beteendevetenskap det beror lite på var du bor i Stockholm, Göteborg och malmö finns något som heter Bernadottegymnasiet som är inriktat mot uniformsyrken men som är ett teoretiskt program. Några fristående skolor har inriktningar som är mot räddningstjänst fast då är det vård och omsorgsprogrammet.
Fråga: Tjenare! Vilka kurser är krav för att ta studenten? eller kan man läsa vad som helst? Jag vill helst läsa Fordon. Svar: Då mpste du ha betyg i de kurser som ingår i fordonsprogrammet. och du måste ha betyget E i minst 2250 poäng.Alla kurser är 2500 poäng tillsammans.du måste oxå ha E på ditt gymnasiearbete. Har du svårt i skolan kan skolan hjälpa dig. Du kanske får lättare för det när du kommer på fordonsprogrammet och får syssla med något du gillar :-)
Fråga: Jag är inte så bra på matte, men vill gärna ändå välja teknik vad ska/kan man göra? Kan jag läsa extramatte på gymnasiet?
Svar: Hej! Matematik är ett av de viktigaste ämnena på teknikprogrammet, du kan välja ett av de inriktningarna som har lite mindre matte. Du kan naturligtvis läsa ytterligare kurser inom det individuella valet.
Fråga: Hej jag skulle vilja bli polis. Vilken inriktning ska ja välja då?
Fråga: Hej, min styvdotter vill bli kriminalare, vilken linje ska hon gå då och hur många poäng krävs för att komma in på skolorna?
Svar: Hej! Jag tycker att ni ska titta på en så bred utbildning som möjligt. samhällsvetenskapsprogrammet har en inriktning som heter beteendevetenskap där man läser ledarskap. kommunikation, psykologi och sociologi som kan vara användbart i polisyrket. I vissa kommuner har man även en inriktning mot uniformsyrken inom det samhällsvetenskapliga programmet. Varje skola och utbildning har egen antagningspoäng så ni måste ta kontakt med det lokala antagningskansliet för att få förra årets poäng.
Fråga: hej jag vill bli jurist, ska man läsa ekonomi då?
Svar: Hej! Jag tycker att du ska välja Ekonomiprogrammet med inriktningen juridik. Det är en mycket bred utbildning där du får grunderna i juridik. Om du är duktig i matematik så kan du lägga till en mattekurs inom det individuella valet så får du en bredare utbildning om du ändrar dig senare i livet.
Fråga: Vilken gymnasieutbildning genererar, statistiskt sett, högst medellön när man är 40 år?
Svar: Hej! Det är en mycket svår fråga att svara på. Min utgångspunkt är att om man specialiserar sig inom ett yrke, blir attraktiv och efterfrågad så kan få en mycket hög medellön. Många gånger handlar det om vad man gör efter gymnasiet. Gissningvis bör det naturvetenskapliga programmet ligga bra till om man går ut med bra betyg och pluggar vidare på universitet eller högskola.
Fråga: Hej! jag är osäker på vad jag ska välja. Vill ha en bred utbildning. natur är ju bredast och har funderat på det men jag vill vara öppen för alla val. De val jag står och väljer mellan mest är NaturNatur och Sambeteende. Jag hör från många människor att natur är massa lidande och man får plugga ihjäl sig. Har både fördelar och nackdelar med denna utbildning. Sambeteende och visst också brett men inte lika. Jag är intresserad av psykologi så det kanske passar. Min fråga är då vad ska jag basera mitt val på för jag har ingen aning. Tack på förhand!
Svar: Hej ! Om du är intresserad och duktig i matematik och No låter det Naturvetenskapliga programmet som ett bra val. Du kan säkert läsa psykologi inom det individuella valet, visst du kommer att få plugga mycket under de tre åren på gymnasiet men belöningen kommer när du är klar med utbildningen. Ni kommer att få tid till annat än plugg om ni planerar studierna på ett bra sätt.
Fråga: är det mer SO ämnen som i Sambeteende än i natur?
Svar: Det är lite mer samhällskunskap på Sambeteende
Fråga: "Vi inser att man kan lista upp flera gymnasieskolor i sitt val.
Vi förstår dessutom att man ska ha sin mest prioriterade skola som 1:a val, och att om man inte kommer in på sitt 1:a val, så omprövas man gällande näst kommande skola på sin lista.
Vi behöver hjälp för att förstå följande:
Har man en lägre chans än en annan elev med exact samma betyg på allt, om man har den andra elevens 1:a val som sitt 2:a val, och inte kommit in på sitt eget 1:a val. (litet jobbigt att förklara)."
Svar: Hej ! Din fråga är väldigt vanligt förekommande och viktig att förklara. Du har samma möjlighet att komma in på dina val oavsett om du har det som 1:a eller val längre ned.
Följdfråga: Så du menar om det bara finns en enda ledig plats, och både jag och den andra eleven har samma meritpoäng, och den enda skillnaden är att jag har skolan som val2, och den andra som val 1, har jag inte lägre chanser än honom/henne för att komma in?
Svar: Helt riktigt
Fråga: Vissa skolor har gett betyg i alla ämnen efter höstterminen, men det har inte min skola. vi har bara fått ca 8 betyg eftersom vi läser olika ämnen i olika perioder. Det betyder att jag kommer att behöva söka med en del av betygen från 8an som inte var några höjdare. Det känns som en orättvis konkurrans jämför med alla andra med nya betyg. Hur funkar det egentligen?
Svar: Du söker in på dina slutbetyg i åk 9. Många elever tror att det är höstterminsbetygen som gäller men det är fel. Nytt för i år är att du får räkna 17 betyg om du läser ett modernt språk från åk 6, det innebär att du max kan få 17x20 poäng dvs 340p.
Följdfråga: På vilka grunder sker den preliminära antagningen då om jag inte kan skicka in alla mina betyg nu?
Svar: Den preliminära antagningen är bara en fingervisning om hur höga poängen kan bli till den slutliga antagningen i juni. ofta höjs poängen en aning från den preliminära antagningen till den slutliga.
Fråga: Vi säger att jag väljer natur linjen. Jag får inte så höga betyg. typ E D kanske få C. Jag kanske vill bli läkare och gå på Stockholm universitet. Då kommer jag inte in på läkarlinjen ellerhur? Är det då bäst att gå natur eller typ sambeteende som kanske har lite enklare kurser och har kanske möjligheten att få bättre betyg?
Svar: Du kan välja sam och komplettera med ett naturvetenskapligt kompletteringsår på universitetet för att få behörigheten till läkarutbildningen alternativt plugga utomlands.
Fråga: Tar antagningen hänsyn till hur hårda skolorna är i sin betygsättning. Det är ganska känd att lärarna/skolorna inte delar samma uppfattning om det nya betygsystemet, och är olika kräsna i sin bedömning. (Samma betyg från en kräsen skola borde egentligen väga tyngre i förhållande till en slapp skola.)
Svar: Nej antagningskanslierna tar ingionella sådana hänsyn, de nationella proven speglar dina slutbetyg.
Svar:
25 jan 2014
Jobb & Lön
Var finns framtidens jobb & hur mycket kommer jag att tjäna?
Få koll på vad du kan tjäna efter din utbildning och om den branschen är värd att investera din tid i.
