Familj och migration

Kursen behandlar migrerade familjers livsvillkor och sociala sammanhang och hur dessa påverkas av juridiska, politiska och kulturella faktorer. Teoretiska perspektiv som används för att analysera livsvillkor och utveckla ett professionellt förhållningsätt inkluderar makt utifrån ett intersektionellt perspektiv samt, transnationalism, antirasistiskt perspektiv och teori om erkännande. 

Konkret omfattar kursen områdena familj, migration, asylprocessen, modeller för det mångkulturella samhället, mottagningssystem för nyanlända i Sverige, arbetsmarknad och välfärd, processer av erkännande/icke erkännande, transnationella familjer och ett transnationellt perspektiv i socialt arbete, ett intersektionellt och antirasistiskt perspektiv på handling i och för socialt arbete och olika perspektiv på våld i nära relationer. Några nedslag på temat familj & migration görs: Traumamedveten omsorg riktade till flyktingbarn som upplevt trauman, familj över gränser, ensamkommande barns erfarenheter och insatser riktade mot denna grupp samt socialt arbete med papperslösa och dess livsvillkor utifrån en osäker rättslig status/rättslöshet.

Moment inkluderar: barnavårdsutredning med särskild fokus på migrerade barns livsvillkor, träning på att applicera ett anti-rasistiskt perspektiv på det sociala arbetet samt att applicera erkännande teori för att förstå migrerade individers och familjers livsvillkor och som redskap för handling för ett ökat erkännande på indivd- grupp- och strukturell nivå.

En utgångspunkt är att handlingsstrategier och bemötande av människor styrs av hur ett fenomen/problem konstrueras och av hur människor kategoriseras på både en mikro-, meso- och makronivå. Under kursen ges möjligheter att omsätta teori i konkreta handlingsförslag genom intervjuuppgifter och träffar med idéburna organisationer, obligatoriska skriftliga och muntliga redovisningar, diskussioner under seminarier och föreläsningar samt i en skriftlig individuell examinationsuppgift.

Undervisningen sker framförallt i form av klassföreläsningar, i viss mån i föreläsningar i storgrupp, litteraturstudier, intervjuer och studiebesök, grupparbeten, seminarier och övningar (se under former av bedömning). Ett aktivt deltagande i mindre arbetsgruppers förberedelser och skriftliga och muntliga presentationer och kommentatorskap av andra arbetsgruppers arbeten vid seminarier är obligatoriskt.