Hållfasthetslära för ingenjörer
-
Fristående kurser (grundnivå)
-
Vår 2025
-
Klassrum
Elingenjör - Fastighet, industri och järnväg
-
Yrkeshögskola
-
2 år
-
Distans med träffar
Electromobility Design Engineer
-
Yrkeshögskola
-
2 år
-
Klassrum
Introduktion till makroekonomi för ingenjörer
-
Fristående kurser (grundnivå)
-
Distans
Fysik för ingenjörer I G1N
-
Fristående kurser (grundnivå)
-
Distans
Fysik för ingenjörer VI G1N
-
Fristående kurser (grundnivå)
-
Distans
Digital station – IEC 61850
-
Yrkeshögskola
-
9 veckor
-
Distans
Elkraftsingenjör
-
Yrkeshögskola
-
2 år
-
2025-08-01
-
Klassrum
Fysik för ingenjörer II G1N
-
Fristående kurser (grundnivå)
-
Distans
Fysik för ingenjörer III G1N
-
Fristående kurser (grundnivå)
-
Distans
Fysik för ingenjörer IV G1N
-
Fristående kurser (grundnivå)
-
Distans
Fysik för ingenjörer V G1N
-
Fristående kurser (grundnivå)
-
Distans
Elkraftingenjör
-
Yrkeshögskola
-
2 år
-
Klassrum
Automationsingenjör processteknik
-
Yrkeshögskola
-
2 år
-
2025-09-01
-
Klassrum
Underhållsingenjör
-
Yrkeshögskola
-
2 år
-
Distans med träffar
Automationsingenjör processindustri
-
Yrkeshögskola
-
2 år
-
Klassrum
Automationsingenjör - Robot
-
Yrkeshögskola
-
2 år
-
Klassrum
VA-utredare / Abonnentingenjör
-
Yrkeshögskola
-
82 veckor
-
Klassrum
Om du vill utbilda dig till ingenjör har du breda möjligheter, både när det kommer till utbudet av utbildningar och arbetstillfällen efter examen. Gemensamt för ingenjörsutbildningar är att de är tekniskt inriktade och i grund och botten handlar om problemlösning och ofta någon form av konstruktion eller utformning. Utbildningarna innehåller en hel del matematik och tekniska kurser inom det ämne du väljer att specialisera dig inom. Du kan hitta en ingenjörsutbildning inom vitt skilda branscher och en lång rad olika områden.
Här är några exempel på inriktningar:
- automation
- byggnadsteknik
- datateknik
- design och produktutveckling
- elektroteknik
- farkostteknik
- informations- och kommunikationsteknik
- kemiteknik
- maskinteknik
- medicinsk teknik
- rymdteknik
- samhällsbyggnadsteknik
- teknisk fysik
Ingenjörsutbildningar på universitet och högskola
En ingenjörsexamen från ett universitet eller en högskola är en yrkesexamen. Du kan ha en ingenjörsexamen från en högskola eller ett universitet på grundnivå, då kallas den högskoleingenjör, eller på avancerad nivå, då heter den civilingenjör.
Du kan oftast vänta dig en högre ingångslön och bredare möjligheter på arbetsmarknaden med en civilingenjörsexamen. Som högskoleingenjör har du en lite mer praktiskt inriktad utbildning och kan få en snabbare väg in på arbetsmarknaden. Efter en tid som yrkesverksam kan arbetsuppgifterna för dig som är utbildad högskoleingenjör och civilingenjör börja likna varandra mer och mer.
Behörighetskraven till en ingenjörsutbildning kan se olika ut för olika utbildningar, men ofta krävs grundläggande behörighet plus:
- Fysik 2
- Kemi 1
- Matematik 3c
Högskoleingenjör
En högskoleingenjörsutbildning är 180 hp (motsvarande tre års heltidsstudier) och leder till en yrkesexamen på grundnivå. I utbildningen ingår ett examensarbete på 15 hp. Som högskoleingenjör arbetar du främst med metoder och teknik som redan är etablerade inom fältet.
Civilingenjör
En civilingenjörsutbildning är 300 hp (motsvarande fem års heltidsstudier) och leder till en examen på avancerad nivå. Utbildningen innehåller mer teoretisk matematik och fysik än högskoleingenjörsutbildningen. I utbildningen ingår också ett examensarbete på 30 hp. Som civilingenjör arbetar du ofta med att utveckla ny teknik och nya metoder.
Ingenjörsutbildningar på yrkeshögskola
Inom yrkeshögskolan hittar du utbildningar som är särskilt framtagna för att möta arbetsmarknadens behov. Ingenjörsutbildningar på yrkeshögskolan är oftast kortare och mer praktiskt inriktade än de du hittar på universitet och högskola, de brukar dessutom innehålla praktik, eller så kallad LIA (lärande i arbete) på en arbetsplats. Behörighetskraven kan variera beroende på utbildning och skola.