Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap

Kursen är en grundläggande introduktion i vetenskapsteori med fokus på naturvetenskaplig kunskapsbildning. Detta innefattar historiska, filosofiska, sociologiska, etiska och politiska perspektiv på naturvetenskaperna. Inledningsvis ges en historisk överblick av naturvetenskapens framväxt där flera möjliga sätt att nå vetenskaplig kunskap diskuteras. En viktig del i undervisningen utgörs här av de vetenskapsfilosofiska teoribildningar som har sökt definiera kriterier och/eller metoder som avgränsar vetenskap från icke- vetenskap främst utifrån fysikens men även astronomins och kemins utveckling till och med 1900-talets inledning. Häri ingår positivismens, Poppers och Kuhns vetenskapsteorier samt post-Kuhnsk, relativistisk vetenskapssociologi med sin betoning på den vetenskapliga kunskapens inneboende osäkerhet. Därefter vänds blicken mot den ökade roll som molekylärbiologi, genetik och biomedicin har intagit såväl i forskningslandskapet som i samhällsdebatten. Genom en presentation av forskningspolitiska och genusvetenskapliga analyser av dessa vetenskaper ges studenterna möjligheter att reflektera över vilka betydelser institutionella faktorer, finansiella förhållanden och genusaspekter kan ha för biologisk kunskap. Ytterligare en del av kursen diskuterar de etiska innebörderna av forskningens resultat, vardagspraktik och vidare samhälleliga tillämpning. Den klassiska forskningsetikens historia sedan Nürnbergrättegångarna, olika definitioner av god forskningssed, samt nutida exempel på etiskt problematisk forskning behandlas och belyser forskarens roll som inte bara en neutral, objektiv upptäckare eller kunskapsproducent utan också som en social aktör med ett moraliskt ansvar.