Politisk ideologi: dåtid, nutid, framtid

Ideologier, traditionellt sett förstått som de system av idéer som hjälper oss att förstå, begreppsliggöra och organisera politisk handling, ifrågasätts idag. Många säger att ideologierna har dött ut, andra menar att de aldrig har varit mer närvarande i politiken. I den här kursen behandlar vi detta klassiska ämne inom politisk teori, och undersöker ideologiernas relevans i samtiden. Vi tar upp de historiska skeenden, begrepp och normer som skapat politiska ideologier, samt själva innebörden av ideologi.

Kursen består av tre delar:

Del I undersöker vad ideologi är, och hur vi kan studera det: normativt, begreppsmässigt och historiskt. Här får studenterna kännedom om olika ideologibegrepp, samt verktyg för att analysera befintliga eller nya ideologier. Huvudfrågan i den första delen är om ideologi är en oumbärlig, farlig och/eller en överflödig aspekt av politiken.

Del II fokuserar på uppkomsten av tre dominerande ideologier under 1800-talet, liberalism, socialism och konservatism, och hur de påverkats av debatter om "ideologernas död" under 1900- och 2000-talet. Huvudfrågan är om dessa ideologier fortfarande är relevanta för att förstå politik.

Del III undersöker ideologins framtid i ljuset av aktuella diskussioner inom politisk teori. Somliga menar att alla ideologier förutsätter en idé om framåtskridande. De frågar sig vad förlusten av hopp och positiva förväntningar på framtiden skulle kunna betyda för ideologier idag. Andra menar att ideologier fortfarande kan ge samstämmighet och riktning åt politiskt agerande, men noterar att ideologiernas rumsliga förutsättningar har förändrats från det nationella till det globala. Huvudfrågan i den tredje delen är om begreppet ideologi har spelat ut sin roll, eller om dess existentiella villkor snarare har förändrats på ett sånt sätt att det radikalt förändrat dess natur.