I den här artikeln får du reda på hur du:

• hittar sommarjobbet
• skriver ihop din ansökan
• förbereder dig inför anställningsintervjun
• ska tänka kring löner och skatter
• ser till att anställningsavtalet är rätt utformat

Klicka på länkarna i menyn för att komma direkt till den del du vill läsa mer om.

Skriva ansökan

Din ansökan ska bestå av ett ansökningsbrev och ett CV eller meritförteckning.

Ansökningsbrev

Den viktigaste delen i din ansökan är ansökningsbrevet. Syftet med det är att presentera dig för arbetsgivaren och få honom eller henne att vilja ge just dig jobb. Skriv inte för långt (en A4-sida räcker) och försök att anpassa brevet till just det jobb du söker. Här är några punkter att utgå från:

Vem är du?

Berätta lite om dig själv – vad du heter, hur gammal du är, om du studerar, har några speciella intressen och hur du är som person. Koncentrera dig på de positiva sidorna i din personlighet. Är du pålitlig? Noggrann? Snabb? Glad? Trevlig? Hjälpsam? Har lätt för att lära? Var ärlig. Om du skriver att du är en spontan och utåtriktad person, men egentligen är ganska lugn och blyg lär det märkas när du kommer på intervju!

Vad kan du?

Den som ska anställa dig vill veta vad du kan tillföra på arbetsplatsen. Har du tidigare arbetslivserfarenhet ska du ta upp det i brevet och berätta vad du har jobbat med. Om du inte har arbetat förut har du kanske andra erfarenheter som kan vara intressanta? Tänk dig att du ska söka sommarjobb på ett dagis. Även om du aldrig tidigare har jobbat med barn kanske du har suttit barnvakt, tagit hand om småsyskon, varit knattetränare eller något annat som gett dig erfarenhet av barn.

Varför vill du ha jobbet?

Försök övertyga arbetsgivaren om varför du vill arbeta på just den arbetsplatsen.Berätta varför du söker det aktuella jobbet och vad du tror att det kan ge dig. Verkar det roligt och intressant? Spännande och lärorikt? Alla jobb är det kanske inte så lätt att skriva något översvallande positivt om, men ett arbete kan ju vara "nyttigt" eller ses som "en utmaning".

Meritförteckning/CV

Din meritförteckning eller CV ska innehålla uppgifter om din utbildning, eventuella arbetslivserfarenhet (arbetsgivare och arbetsuppgifter), språkkunskaper, datakunskaper, föreningsmeriter och andra meriter och erfarenheter som kan vara av intresse. Skriv kort och enkelt med tydliga rubriker. 

Betyg och intyg

Vissa arbetsgivare vill att du ska ta kopior på dina betyg och andra viktiga intyg och skicka med ansökan. Andra vill helst att du väntar och tar med dig papperen först om du blir kallad till intervju. Ring eller mejla för att höra vilket de föredrar.

Referenser

Det är bra att lämna namn och telefonnummer till en eller ett par så kallade referenser i din ansökan. En referens är en person som känner dig väl och som arbetsgivaren kan ringa upp för att höra lite mer om dig. Kolla med personen i fråga innan du anger den som referens - det gäller ju att han eller hon är beredd att prata om dig och dina fördelar!

Kontaktuppgifter

Sist men inte minst – glöm inte att lämna telefonnummer, adress och mejladress där du kan bli nådd!

Anställningsavtal

När du får besked om att du fått jobb ska du så fort som möjligt se till att få ett skriftligt anställningsavtal. Om du och arbetsgivaren skulle ha olika uppfattningar eller hamna i konflikt om någonting som rör din anställning har du ett papper som visar precis vad som gäller! I anställningsavtalet ska följande punkter finnas med:

Arbetsuppgifter: Vad ska du jobba med?

Anställningstid: Mellan vilka datum ska du jobba?

Arbetstid: Hur många timmar per vecka ska du jobba? Vilka tider? Förekommer jobb på kvällar och helger?

Lön: Hur mycket tjänar du?

Lönetillägg: Hur stor ersättning får du om du jobbar obekväm arbetstid och/eller övertid?

Uppsägningstid: Med hur kort varsel har arbetsgivaren rätt att säga upp dig? Och med hur kort varsel kan du säga upp dig själv? Det är vanligt med en månads ömsesidig uppsägningstid, men vid kortare anställningar som sommarjobb kan uppsägningstiden vara kortare.

Kollektivavtal: Om arbetsgivaren är ansluten till något kollektivavtal ska det stå med i anställningsavtalet.

Lön och ersättningar

På många arbetsplatser finns det så kallade kollektivavtal som garanterar att du som anställd får en viss lägstalön. Avtalen ser olika ut i olika branscher och för olika yrken, men överallt gäller att man tjänar mer ju äldre man är.

Om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats, eller om du är osäker på hur mycket du borde tjäna, kan du vända dig till facket för att få reda på vilken lön som är rimlig för dina arbetsuppgifter och för din ålder.

OB-tillägg

Om du jobbar på obekväm arbetstid har du rätt till OB-tillägg. Det innebär att du får en högre timlön om du jobbar kvällar, nätter och helger. OB-tillägg ser väldigt olika ut beroende på vilken bransch du jobbar i. Ett exempel är att vardagar efter klockan 18.00, lördagar efter klockan 12.00 och hela söndagar brukar räknas som obekväm arbetstid. OB-tillägget blir vanligtvis högre ju mer "obekväm" arbetstiden är. Påslaget på din vanliga lön är kanske 30 procent efter klockan sex på kvällen, medan det kan stiga till det dubbla efter klockan tio.

Övertidsersättning

Om du jobbar mer än 40 timmar i veckan har du rätt till övertidsersättning. Det innebär att du för de extra timmar du jobbar ska ha en högre timlön än på din vanliga arbetstid.

Semesterersättning

Alla som jobbar har rätt till semesterersättning. Semesterersättningen ska enligt semesterlagen vara minst 12 procent av din lön. Har du tjänat 10 000 kronor ska du alltså ha minst 1 200 kronor i semesterersättning. Det vanligaste är att man får semesterersättningen som en klumpsumma i samband med den sista löneutbetalningen. Kolla ditt lönebesked – det händer att arbetsgivare slarvar med att betala ut semesterersättning.

I samband med att du får din lön ska du alltid se till att få en skriftlig lönespecifikation. Förutom lönesumman ska där finnas uppgifter om hur många timmar du har arbetat, hur mycket skatt som dragits från din lön och om du fått någon semesterersättning. Eventuell övertidsersättning och OB-tillägg ska också finnas redovisad, liksom hur mycket som dragits från lönen om du varit sjuk. Kolla att allt stämmer!

Skatt

Om du tjänar mindre än 22 208 kronor på ett helt år behöver du inte betala någon skatt alls. Om du tjänar mer än 22 208 kronor måste du betala skatt, men eftersom du bara jobbar en del av året behöver du inte betala lika mycket i skatt som om du hade jobbat året om.

Om du tjänar mer än 22 208 kronor och alltså ska betala skatt kan du begära jämkning. Skattemyndigheten räknar då ut hur mycket skatt du ska betala och meddelar din arbetsgivare, som drar skatten från din lön och betalar in den till skattemyndigheten. Om du inte begär jämkning kommer arbetsgivaren att dra och betala in för mycket skatt. Pengarna får du inte tillbaka förrän i augusti eller september året efter du jobbat. Du kan ansöka om jämkning direkt på Skatteverkets webbplats.

Sjukdom

Om du skulle bli sjuk och måste vara borta från jobbet får du ingen lön. Däremot kan du ha rätt till sjuklön istället. Reglerna hänger samman med hur lång din anställning är.

Anställd minst en månad

Om din anställning varar i minst en månad får du sjuklön från och med andra dagen du är hemma. På första dagen gör arbetsgivaren ett så kallat karensavdrag då du inte får någon ersättning alls. Från och med dag två får du 80 procent av lönen.

Anställd kortare än en månad

Om du har en anställning som varar kortare än en månad måste du ha arbetat minst 14 dagar i rad för att ha rätt till sjuklön. Blir du sjuk efter det har du först en karensdag och sedan cirka 80 procent av lönen från och med andra sjukdagen.